Strippklubben tål inte granskning

PRESSMEDDELANDE

En vecka innan Nya Bistro Trägår´n i Kirunas alkoholtillstånd löper ut och socialförvaltningens granskning av ansökan om förlängning skulle vara slutförd, meddelar restaurangen att den ska övergå till att servera folköl istället och ha öppet till klockan 06.00 på morgnarna.

Detta delgavs idag Socialnämnden i Kiruna kommun.

Knegarkampanjen drar slutsatsen att restaurangen bedömt att alkoholtillståndet skulle komma att dras tillbaka av kommunen, och att det inte skulle vara till restaurangens fördel att den utredning som kommunen har gjort hade offentliggjorts.

Nu ser det alltså ut som att Nya Bistro Trägår´n kommer att reduceras till en nattöppen värmestuga med skyhöga entrépriser och striptease av kvinnor inresta från andra länder. Vi frågar oss vad som egentligen är syftet bakom att driva en sådan verksamhet? Har det i själva verket aldrig handlat om att ägarna velat driva restaurang?

Strippklubben är en verksamhet som förstör sammanhållningen och likvärdigheten mellan kvinnor och män. Om den inte försvinner från Kiruna är Knegarkampanjen beredd att ta initiativ för att organisera anti-stripprörelsen för mer beslutsamma åtgärder.
__

För frågor: Annika Blomberg, talesperson, Knegarkampanjen tel 070 7913955

Inget drag hos Dragan!

Skärmavbild 2013-12-15 kl. 04.05.19

Onsdag 18 december demonstrerar vi tillsammans med Facebook-gruppen  ”Nej tack till strippklubb i Kiruna”. Det är samling kl 17 vid Folkets Hus och vi uppmanar våra sympatisörer att gå tillsammans med oss.

Vi kommer att göra plakat på tisdag 17 december från 17.00 på lokalen på Adolf Hedinsvägen 35 på temana Arbetarsolidaritet mot sex-exploatering och Kvinnor slår tillbaka och tar sin plats!

IMG_0810

Vi kommer under demonstrationen sprida material om sexindustrin, sälja t-shirts och knapparna ”Kvinnor ej till salu”

Den borgerliga friheten

Insänt till NSD

Aldrig har vi väl haft så många borgare i Kiruna som nu?

I vanliga fall kan vi förstå saker i ett sammanhang. Att slå i självförsvar är något annat än ett överfall. Att strejka mot en utpressare än något annat än ekonomiskt sabotage. Att bryta mot lagar eller regler kan vara rätt om syftet är genuint bra för flertalet.

Men när det gäller strippklubben i Kiruna så finns plötsligt bara individer, och aldrig har så många kirunabor betett sig som folkpartister (utan att förstå det själva). Vem kan neka rumänska tjejer rätten att få dansa näck bland fulla män? Det låter ju som rena kommunismen!

Den här synen på frihet sitter djupt rotad i det borgerliga tänkandet. Frihet – det är att ingen ska hindra mig från att leva ut mina önskningar och lustar. Men så kan man bara tänka om man låtsas att världen består av 7 miljarder individer oberoende av varandra. Så kan man tänka om man blundar för alla orättvisor och olikheter mellan dessa individer.

Den sortens frihet är inte ens frihet för en Dragan Bratic, tydligen före detta polis och liberalernas liberal. Han har hittat ett sätt att tjäna grova pengar. För de pengarna kommer han att kunna leva stort, men han kommer inte att vara fri. Detsamma gäller alla små-Dragans i hans supporterklubb.

Människor lever tillsammans – män och kvinnor, unga och gamla, alla hudfärger och språk. Alla världens länder är mer eller mindre beroende av varandra. En individ kan inte vara fri så länge hans nästa lever under tvång. Mot det hjälper ingen platt-teve eller sportbil.

Verklig frihet uppnås gemensamt i ett samhälle som steg för steg gör sig av med alla ”måsten”. Den som tror sig försvara friheten genom att stödja Bratics strippklubb gör egentligen det motsatta: han/hon splittrar oss arbetande människor och förstör möjligheterna till verklig frihet.

Den borgerliga idén om frihet tillåter eller kräver att andra människor slavar – löneslavar eller sexslavar. Vår idé om frihet är slaveriernas avskaffande.

Jari Söyrinki

Strippklubb eller inte strippklubb – det är frågan

Ur Knegaren 7

”En strippklubb är väl ingenting – alla gillar väl nakna tjejer – slut upp att hyckla – mäns kroppar  exploateras också – var inte så pryd – det är väl bättre att tjejerna är här i Kiruna än på gatan i Rumänien – vaddå, jag gillar också pole-dancing – låt folk göra vad de vill med sitt sexliv – är vi tillbaka till 50-talet? och förresten, vad är det för skillnad mellan att vara fly-in-fly-out-strippa och fly-in-fly-out-gruvis och allt är ju faktiskt lagligt…”

Argumenten för strippklubben i Kiruna har radat upp sig den senaste veckan alltmedan motståndarna har börjat organisera sig. Nu när till och med LKAB, kommunledningen och fackledningarna pliktskyldigast börjat kritisera verksamheten är det dags att fråga sig, hur ska en vanlig knegare tänka?

Till att börja med kan man tänka på hur det kan komma sig att vissa människor – företrädesvis kvinnor – allt oftare och på allt fler ställen i världen ger sig in i sexindustrin för att tjäna sitt levebröd.

Hur kommer det sig att tjejer från Ukraina och Rumänien dyker upp i Sverige, hundratals mil hemifrån, sätter sig i ett bås och onanerar framför killar och män som de aldrig har träffat förut? Är det troligt att de ser på det som ett jobb vilket som helst? Hur har de hamnat här och varför?

Om man tänker att tjejerna söker upp sexindustrin frivilligt för att de tycker att det är kul att sälja sex, gillar att visa upp sina kroppar och är proffs på det – att alla som möts i sexindustrin, kunder och säljare, gör det på lika villkor – så borde man ta sig en funderare på hur det kommer sig att de blir fler och fler, reser allt längre och längre, accepterar allt underligare arbetsvillkor och varför branschen ägnar sig åt olaglig människohandel för att hålla igång grenar av verksamheten?

Om man funderar på dessa frågor, höjer blicken en aning och tittar utanför strippklubbens staket så kommer man att få syn på en väldigt orättvis värld som ser helt olika ut för män och kvinnor.

Kvinnors försörjningsmöjligheter, och även möjligheterna att vara ensamstående mamma, stryps alltmer. På kvinnor som lever på gränsen till fattigdom och svält, väntar en global växande sexindustri med stora pengar i omlopp. Där handlas det med kvinnor, inte som proffs på tjänster de är bra på, liknande hårfrisering eller fotboll, utan som varor. Kvinnor säljs över hela världen, bara för att de är kvinnokroppar, för att personer – som de inte känner – ska tillfredsställa sig sexuellt framför, på och i dem.

De kvinnor som går in i det här för att dansa och tjäna pengar, upptäcker snart att de inte kommer åt några pengar om de inte visar och gör ”allt” och även säljer samlag vid sidan om. De som är offer för trafficking beslagtas även på pengar och pass och utnyttjas som rena sexslavar. För att bryta ned dem våldtas de regelmässigt innan de sätts i arbete.

Många uppgifter har kommit fram om Dragan Bratic de senaste dagarna. De visar att på hans klubbar förekommer – utöver strippdanserna – pornografiska dildoshower och att han agerar hallick efter att klubben stängt, dvs att tjejerna också prostituerar sig.

Att det handlar om stora pengar kommer fram i de reportage NSD gjort de senaste dagarna. Dragan Bratic tar 1 200:- för en privatvisning i ett bås och 700:- för att få prata med någon av tjejerna över en drink. Flera tjejer som jobbat åt Dragan Bratic och som uttalat sig till olika medier berättar att de stänger av sig själva känslomässigt och att de är helt beroende av inkomsterna för att skicka till hemlandet, det vill säga att de inte alls gillar det de håller på med utan gör det av ekonomiskt tvång. I NSD framkommer också att tjejerna får stå ut med att kroggästerna behandlar dem som om de vore deras egendom och en del uppgifter tyder på att tjejerna bara jobbar på två-veckors-kontrakt så att kunderna ofta ska få nya varor.

•  Sexindustrin göder en syn på kvinnan som en servicestation för andra människor. Den förstärker den traditionella kvinnorollen som går ut på att vara till lags och till hands. Sexindustrin exploaterar allas behov av närhet och förvrider det till en vara med ett pris. Kvinnorna som jobbar i sexindustrin säljs som varor. Detta gäller särskilt vid sexköp där köparen får total makt att förfoga över en annan människa.

•  Sexindustrin påverkar samhället runt omkring eftersom de värderingar som finns där färgar av sig. Den konserverar gammalmodiga könsroller som stryper tjejers utveckling och den talar om för uppväxande tjejer och killar att det är okej att köpa och sälja andra människor. Att de redan fått reda på detta genom porren som sprids fritt på internet är inget argument för att man dessutom ska ha en strippklubb mitt i stan.

•  Sexindustrin förstärker klyftan mellan kvinnor och män i arbetslivet eftersom den göder synen på kvinnan som en nedtryckt betjänt och gynnar inte eniga arbetarkollektiv mot bolagsledningar och chefer. Det ligger därför i alla arbetares intressen att bekämpa den traditionella synen på kvinnor och därför måste sexindustrin bekämpas av medvetna arbetare, kvinnor och män tillsammans.

Att Bistro Trägår´n i Kiruna ska upp i Arbetsdomstolen den 28 november stärker dessutom argumenten för att vanliga knegare i Kiruna ska bojkotta stället. Det handlar om en fd anställd som sagts upp utan förhandling och blåsts på sin lön.

Knegarkampanjen vill att strippklubben i Kiruna stängs. Vi uppmuntrar till, och kommer att delta i, aktioner mot den. Vi är för kvinnors självorganiserade försvar mot sexövergrepp och våld av alla slag. Nu krävs något annat än kommunens och IF Metalls endags-engagemang. Var har de varit fram tills nu? En investeringspolitik för jobb, social service och levande kultur och kvinnors självorganisering måste upp på dagordningen omedelbart!

LKABs hyckleri

Ur Knegaren 7

LKAB har spärrat Bistro Trägår´n i sitt faktureringssystem så länge strippshowerna pågår. De hänvisar till en etikpolicy för jämlikhet och mångfald i alla affärskontrakt de har och informationsdirektören säger till NSD att de inte gör affärer med folk som inte har kollektivavtal.  Man skrattar ju på sig.

LKAB gör stora affärer med flera kvinnohatiska diktaturer i Mellanöstern. De har utvecklat direktreduktionspellets tillsammans med det saudiska kungahuset som är den mest kvinnoförtryckande regimen i världen som inte tillåter några fackföreningar överhuvudtaget.

LKABs beslut är inget annat än marknadsföring och putsande av varumärket när det i själva verket är deras brist på ansvar för stadsflytten som undergräver kvinnors framtid i Kiruna. Fram med investeringsplanen för bostäder och social service i det nya Kiruna så kan vi börja snacka om ”jämlikhet och mångfald”.

Kommer kvinnor att kunna ta en öl på stan?

Knegarbloggen öppnas upp för debatt om strippklubbsetableringen i Kiruna Centrum och vi börjar med ett inlägg från Sofie, en arbetartjej som varit på besök. Skicka dina inlägg till knegarkampanjen@gmail.com eller skriv direkt i kommentarsfälten om du vill kommentera någon annans inlägg

Vi är bland de första som kliver in i lokalen. Det är vi, ett gäng grabbar och de fyra nästintill oklädda stripporna som är där. Vakten verkar lite uppstressad, försöker hålla koll på allt samtidigt och lyckas med det lilla det fanns att styra upp strax innan nio. Jag är spänd och faktiskt förväntansfull på vad som komma skall. Jag har aldrig varit på en strippklubb förut och jag vet ju att filmer alltid överdriver? Eller?

Där är stången! Och runt den tre stora bruna lädersoffor. Vi trevar mot soffan längst bort, vi sitter vända mot alla andra i lokalen. Vi ser vilka som kommer och vilka som går, vilka som blir generade och vilka som glor. Vi småskojar, skrattar och dricker varsin öl när två lättklädda glider fram på fantastiskt höga klackar. Ord på engelska riktas till mina två manliga vänner, den ena ber mig maka på mig så hon kan sitta bredvid honom.

Jag småfnittrar, generad över situationen men flyttar mig en bit bort. Mina vänner ser inte helt bekväma ut i situationen de avstyr en lapdance i båsrummen som stripporna ville de skulle köpa.

Volymen på musiken höjs! Som på en catwalk med rytmiska steg och vickande stjärt styrs hennes steg mot den nyputsade stången. Med minimala kläder greppar hon tag om stången, snurrar några varv, svankar och åmar sig.

Var ska jag kolla? På henne? Blir generad och tittar på de andra på klubben, tittar på polaren och växlar några ord. När jag tittar upp igen är BH:n avtagen och slängd på golvet. Vad fan hände? Nu endast kvar ett par minimala stringtrosor som inte var större än skosnören knytna mellan benen och runt midjan.

Hon fortsätter med rytmiska juckningar mot stången blandat med piruetter på långa smala ben tills låten tar slut. Volymen sänks och ett fåtal blyga applåder ljuder genom lokalen. Det var alltså min första strippshow. Och som jag skämdes och blev generad.

Klockan tickade på. Stripporna fick med sig kille efter kille som följde med in till de där små båsen för att sju minuter senare vara tillbaka till sin öl.

Musiken höjs igen! Det är dags för nästa strippa att ta sig itu en match med stången.

Och nästa och nästa.

Personligen blev jag riktigt imponerad av speciellt en av stripporna. Hon var fantastiskt duktig och stark. Hängde upp och ner i stången, hade tajming, låste fast sina ben. Det var fascinerade att se hur en människa kan hänga upp och ner och få det se så elegant ut. Det som tog bort det fina från hennes eleganta dans var:

1. på tok för lite kläder

2. allt juckande mot stången

3. hennes upprepande tafsande på sin egen mutta

Efter en och en halvtimma i den kompakta nyrenoverade lokalen känner jag mig lite bättre till mods. När nästa strippa intar stången tittar jag mer på publiken än på henne. Jag och mina vänner konstaterar att det är många som ser väldigt generade ut, tittar upp lite försiktigt, tittar på ölen, skruvar på sig för att sedan titta upp igen.

Jag gissar att de är där av liknande anledning som jag. Nyfikenhet! Kanske har dem aldrig heller varit på strippklubb tidigare eller har de förlorat ett vad?

Men så var det de där blickarna. Blickarna som får mig må illa och bli äcklad. Blicken som helt ohämmat råglor på kvinnan endast iklädd små skosnören. Som tar varje tillfälle i akt att klämma på kvinnornas synliga rumpor när de passerar bordet. Som mest troligt betalar för att klämma på dessa kvinnors bröst i ett privat bås i sju minuter. Jag såg några sådana blickar, de fanns där. Blickarna som har händer som tar sig friheter. Friheter som de inte äger. Blickarna som inte ser den eleganta dansen utan bara en juckande rumpa och ett par guppande välformade bröst. Ser dessa blickar skillnad mellan ”betalbröst” och ”civilbröst”?

Kommer jag kunna njuta av en god öl på en annan pub i stan utan att bli ett objekt för dessa äcklande blickar?

Kommer blickarna bli uppkåtade under en lapdance och sedan gå vidare för att försöka få med sig hem ”kött” för att stilla sina begär?

Kommer vi kvinnor kunna njuta av en god öl i gott sällskap utan att vissa börjar ta sig för stora friheter? Friheter de inte äger!?

Sofie