Socialdemokratins kris fortsätter i Storbritannien

Det brittiska valet som hölls i slutet av förra veckan ledde till ett rejält nederlag för socialdemokratiska Labour. Labour har varit i opposition sedan förra valet, och spåddes ha goda chanser att få bilda regering, men istället fick högerpartiet Tories egen majoritet och Labour förlorade många av sina viktigaste fästen.

Till viss del så kan det förkrossande nederlaget förklaras av det brittiska valsystemet med enmansvalkretsar. I ett sådant valsystem får det parti som är störst i ett distrikt tillgodoräkna sig mandatet från det distriktet. Ett litet distrikt i Nordirland med 200 000 röstande har alltså lika stor betydelse som ett distrikt i London med 2 miljoner röstande.

Det är därför som Labour kunde förlora 24 mandat trots att de faktiskt fick 1,4 % fler röster. Men det betyder också att de efter 5 år av opposition, efter deras sämsta valresultat sedan 1918, så lyckas de bara vinna tillbaka 1,4 %, och det som står klart är att det inte är den styrande högerregeringens politik som fått ett stärkt förtroende, utan att missnöjet med regeringens politik kanaliserats till UKIP (Stobrittanniens motsvarighet till SD) som trots sina 12,8 % bara fick ett enda mandat.

En stor förklaring till Labours nederlag är deras försvar av EU. Både Tories och UKIP har tagit ställning för en folkomröstning om Storbritanniens EU-medlemskap medan Labour har stått upp som de främsta försvararna av EU.

Labour-Party-Confe_2063855bMen det är inte bara i försvaret av EU som Labour övergett sina rötter i arbetarrörelsen. Precis som den grekiska socialdemokratin, PASOK, som gick från 44 % till 8 % på två val, så har Labour stått helt utan alternativ till åtstramningspolitiken som högerregeringen och EU genomdrivit. I båda fallen så handlar det om socialdemokratiska partier som går till val på att vara ”ansvarsfulla” och fortsätta samma politik som tidigare. Skillnaden är att samhällskrisen i Storbritannien inte gått lika långt som i Grekland, och att det inte heller finns något tydligt alternativ till vänster om Labour (med undantag för Skottland, där Labour förlorade alla sina mandat utom ett till det mer vänsterorienterade Skotska nationalistpartiet).

Mönstret för socialdemokratin i Europa tycks ha blivit att man varken kan locka till sig missnöjda väljare när man befinner sig i opposition eller få något större stöd för de reformer som man genomför när man sitter vid makten i sina allt svagare koalitionsregeringar.

Öppet brev från Knegarkampanjen till Socialdemokraterna i Kiruna

I NSD 18 september kan vi läsa att fd kommunalrådet och nuvarande ordföranden för Tekniska Verken i Kiruna Lars Törnman (s), anser att de frigivna journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson borde ha accepterat den etiopiska statens dom mot dem för terror-brott och även att en gruvarbetare borde och skulle ha gjort detsamma. Vi noterar att detta sammanfaller väl med Kent Ekeroths (riksdagsledamot för SD, känd islamofob och extremt främlingsfientlig) uppfattning angående frigivandet av journalisterna.

Med anledning av detta måste vi ställa några frågor till socialdemokraterna i Kiruna:

  • Försvarar ni den etiopiska statens anti-terrorlagstiftning och domen mot Schibbye och Persson som dessutom är baserad på falska bevis?
  • Anser ni att arbetare i världens länder är skyldiga att följa anti-terrorlagstiftning som förbjuder alla former av oppositionell verksamhet?
  • Anser ni att nationella lagar är överordnade den internationella arbetarsolidariteten? Bör eller bör inte arbetarkollektiv i Sverige stödja och solidarisera sig med arbetare i andra länder som kämpar emot statens våld? Alldeles nyligen åtalades hundratals gruvarbetare i Sydafrika enligt gamla apartheid-lagar för att polisen skjutit deras arbetskamrater. I Iran förtrycks fackliga aktiva våldsamt. I Saudiarabien är facklig organisering förbjuden. I Tunisien och Egypten kastade nyligen hela befolkningen och facken ut hela regimer. Listan kan göras lång på länder där facklig kamp innebär dagliga brott mot lagstiftning. Säger ni till dem att följa lagen eller stödjer ni kampen?

Lars Törnman undrar vilken nytta svenska journalister kan göra för den etiopiska befolkningen. På den frågan har etiopier i Sverige redan gett svar. Tex så har Amin Barkhadle, representant för Ogaden Student and Youth Union i Sverige, i SVT tackat journalisterna Schibbye och Persson för att de visat den sanning som etiopierna i Sverige försökt sprida så länge.

Amin Barkhadle, Sverige-etiopier i SVT 17 september

Frågan till socialdemokraterna i Kiruna blir, kan etiopiska förkämpar mot förtrycket i Ogaden och Etiopien i övrigt, räkna med solidaritet och stöd i sin kamp från den socialdemokratiska grenen av arbetarrörelsen eller kommer de att hänvisas till att följa den nationella lagstiftningen på plats i Etiopien?

Knegarkampanjen gm Annika Blomberg