Bara maktkamp kan förverkliga Situation Kirunas krav!

I en helsidesannons i Kiruna Annonsblad 17 april ställer Situation Kiruna krav på LKAB, regeringen, Norrbottens Läns Landsting och Kiruna Kommun för att få fart på stadsflytten och bygga en framtid i Nya Kiruna. Kontrasten till kommunstyrelsens förslag till Vision för Nya Kiruna är slående. Situation Kiruna har tydligt och klart pekat ut problemen och var ansvaret ligger för alla olika delar i stadsflyttskrisen. Kommunstyrelsens vision däremot är en fluffig maräng av önskningar utan vare sig någon beskrivning av problem och hinder, konkreta åtaganden eller krav.

Knegarkampanjen anser att alla kraven som de folkrörelseaktiva ställer i Situation Kirunas annons är centrala och måste infrias för att inte Kiruna ska omvandlas till ett Klondyke. Den avgörande frågan som infinner sig nu efter att annonsen publicerats är; hur ska vi förverkliga detta? Man ska ju inte tro att makthavarna flyttar på sig för att ett antal förtroendevalda i Kiruna publicerar en annons i Annonsbladet. Oberoende av hur välinriktade kraven än är så måste de följas upp med handling. Vad ska Kirunaborna göra för att kraven ska bli verklighet?

På Situation Kirunas möten har mycket diskuterats; allt från att bli en påtryckarkraft på de etablerade politikerna, över byggandet av en folkrörelse i allmänhet, till perspektivet på att inrätta sig som en maktfaktor som är kapabel att ta till stridsåtgärder.

Knegarkampanjens uppfattning är att en folkrörelse som inte har ambitionen att bli en maktfaktor kommer att misslyckas, och den kommer att upprepa de tidigare erfarenheterna av kampen mot exempelvis stängningarna av BB och akutkirurgin. Vad som kommer att krävas för att stoppa ett Kiruna-klondyke är uthållig mobilisering, organisering och aktivering framförallt på arbetsplatserna. Det är dags att börja diskutera i alla arbetslag och föreningar som har ställt sig bakom kraven, vad som kan och måste göras och hur man håller ihop en rörelse.

Hyresgästföreningen som tillsammans med Gruvtolvan var med och lanserade Situation Kiruna i september 2012, har dragit slutsatsen att inte skriva under på Situation Kirunas krav i annonsen. Man kommer nu, enligt egen utsago, att prioritera byggandet av påtryckargrupper inom byråkratin. Frågan blir vad Kirunas 3 000 hyresgäster tycker om det? Har de blivit tillfrågade. Frågan blir också vilket tryck som kommunledningens partier utövat på föreningsaktiva i Kiruna under tiden som insamlingen av namn har pågått.

Att vara partipolitiskt oberoende från maktbärande partier och att föra ut diskussionen och beslutsmakten till medlemmarna och till vardagsmiljöerna är A och O för all förändringskamp. Nästa steg för Situation Kiruna skulle kunna vara att samlas till en konferens för att spika en aktionsplan för koordinerade aktiviteter på en gemensam dag, som följs upp med en budkavle till folkrörelseorganisationer och arbetslag i grannkommunerna för att bygga en permanent rörelse och maktfaktor. Det skulle verkligen behövas ett Situation Malmfälten som samordnar aktioner mot både regeringen och LKAB vilka driver fram uttömning av naturresurserna och social nedrustning i hela regionen och dessutom inte tänker ta ansvar för Kiruna stadsflytt.

 

Varför Situation Kiruna?

Erika Bengtsson fångade upp Annika Blomberg, insynspolitiker, för att ställa frågor om Knegarkampanjens inställning till Situation Kiruna.

Annika-Blomberg2

Ni är aktiva inom Situation Kiruna?

AB: Ja, absolut! Vi är aktiva i förenings- och arbetslivet i Kiruna och det har för oss varit helt självklart att både engagera oss och ställa upp och ta ansvar. Situation Kiruna tar ju strid för Kiruna som en levande hemort, på vanliga maktlösa låginkomsttagares egna villkor. I och med att, framförallt, Gruvtolvan satsat tid och resurser har Situation Kiruna kunnat växa ut till en förenande arbetar- och folkrörelse. Många olika, och kritiska, frågor om stadsflytten har lyfts fram och fler kommer. Nu har ett drygt tiotal intresseorganisationer och -grupper mfl anslutit sig till plattformen.

Har ni från Knegarkampanjen någon särskild fråga som ni trycker på inom Situation Kiruna?

AB: I allt vi gör så driver vi att arbetande människors intresseorganisationer, i vardagsmiljöerna, ska få makt och inflytande. När vi ställde upp i valet 2010, var några motiv att inspirera till en levande arbetarrörelse, att samla arbetarrörelsens alla grenar till att fälla Alliansregeringen, att inkalla ett storrådslag mot borgerlig politik och få med intresseorganisationerna med beslutande kraft i Kirunas arbetarkommun. Vi ville ge knegarna en röst i politiken i allmänhet och i stadsflytten i synnerhet. Situation Kiruna kan vara på väg åt det hållet nu efter konferensen den 8:e december. Det vore väldigt bra.

Ett särskilt starkt motiv för att ställa upp en lokal arbetaroppositionell kandidatur i Kiruna var dessutom att Alliansregeringen och LKAB paralyserat kommunfullmäktiges politiska majoritet: det fanns inte – och finns fortfarande inte – några tydliga besked om resurserna för att flytta staden och lägga grunden för ett framtida Kiruna i välstånd.

Menar ni att Kiruna kommun inte kunnat göra något i väntan på klara besked?

AB: Den aktivitet som dragits igång genom Situation Kiruna, med arbetskonferenser och Forum, överläggningar med intressegrupper och sk workshops om särskilda delfrågor, har gått ut på att få upp behoven på bordet. Det hade kommunen kunnat sätta igång för 6 eller t o m 8 år sedan, då stadsflytten började framträda som den ödesfråga den ju är, för alla som vill bo och jobba i Kiruna. Dessutom skulle de för länge sedan ha kunnat ställa LKAB och regeringen till svars på ett sätt som Situation Kiruna driver på för med namninsamlingen som är på väg.

Du är också aktiv i Tjejer för Nya Kiruna?

AB: Ja, det är jättespännande. Det har ju visat sig vara nödvändigt att Kirunas kvinnor organiserar sig självständigt för att frågorna om standarden inom samhällsservicen och om arbetstillfällen utanför gruvan, ska komma upp på dagordningen överhuvudtaget. Det gäller även inom Situation Kiruna. Vi har både satt kraft bakom kraven på eget bostadsbyggande i kommunen, på sjukvården tillbaka till Kiruna och på mer personal i förskolorna.

Vad händer nu? Kommer Knegarkampanjen gå med i Situation Kiruna som organisation?

AB: 8:e december beslutades att den närmaste uppgiften är att inventera behoven ännu mer och samla alla anhängare till Situation Kirunas första kravuppställning genom en namninsamling som ska ställas till alla med makt och ansvar för Nya Kiruna; LKAB, regeringen, kommunen och landstinget. Ur det ska ett uppföljande öppet stormöte ytterligare jobba med kraven. På det mötet borde man också diskutera vad man ska göra för att efter det genomdriva ett sådant handlingsprogram.

Knegarkampanjen har flera medlemmar aktiva inom Situation Kiruna. Samma sak gäller för andra partier inom arbetarrörelsen men i dagsläget är inte Situation Kiruna öppet för politiskt partier och det är väl inget problem. Vi ser ingen fördel med att som politisk organisation ställa upp som stödorganisation, innan även SAP och V släpper sargen och gör det. Sen kan man ju tycka att även LO-facken, Metall 1an, Hyresgästföreningen regionalt mfl också skulle göra det.

Vad Knegarkampanjen kan göra från vår sida är att tillföra mått och steg som hjälper till att bygga en bred, förenad och beslutsam kraft. Tills vidare byggs den här rörelsen av aktiva individer, med olika partitillhörighet och/eller människor som känner sig obundna partipolitiskt.

Situation Kiruna; föreningarna vill bli en maktfaktor

I en stor annons i veckans nummer av Kirunas Annonsblad bjuder Situation Kiruna in allmänheten till tre workshops om alla de viktiga överlevnadsfrågorna i Kiruna inför stadsflytten. Målet är att spika ett handlingsprogram och kravställningar gentemot kommunledningen, LKAB och regering.

Föreningslivets samarbete i Situation Kiruna och mötena som ligger framför kan bli ett viktigt steg för att ändra på styrkeförhållandena i staden där LKAB dikterar villkoren, kommunledningen gripits av den stora underskottsskräcken och regeringen tvår sina ansvarslösa händer.

Det senaste som hänt visar att initiativ som Situation Kiruna verkligen behövs. Den 13 november antog kommunen ett bostadsförsörjningsprogram utan vare sig mål att  bygga bostäder eller ställa skarpa krav på regeringen och LKAB. Två dagar senare, den 15 november, kungjorde LKAB att man köper mark och fastigheter med målet att bygga 100 nya lägenheter, men bara för sina egna anställda och med en kostnadskalkyl som säkrar deras egen avkastning i första rummet. De senaste turerna kring E10:ans nya dragning visar att LKAB anser sig ha förkörsrätt överallt. Regeringen lyser fortfarande med sin frånvaro sedan man var på blixtvisit i september och visade upp sina tomma händer och bara ända för kirunaborna.

Det som kommer att avgöra om Situation Kiruna blir den maktfaktor man säger att man vill bli är om ingående föreningar förmår dra in sina egna medlemmar i arbetet med att samla upp de påträngande behoven, och dra igång en stark rörelse som ingen kan negligera. Knegarkampanjen kommer självfallet att dra våra strån till den gemensamma stacken och vi uppmanar våra sympatisörer att göra detsamma. Vi öppnar från och med idag våra egna spalter för Situation Kiruna vars blogg du hittar här där man hittar appellen, målsättningarna, informationsbulletinen och mötestiderna bl a.

Knegarkampanjen underkänner kommunfullmäktige

På kommunfullmäktige 13 november krävde Knegarkampanjens Tommy Hjertberg att kommunens investeringsbudget och bostadsförsörjningsprogram ska återremitteras.

Han argumenterade för att det är folkrörelsernas Situation Kiruna som håller en nödkonferens i december, som ska peka ut gräsrötternas viktigaste mål i stadsomvandlingen, och att kommunfullmäktige ska ta hänsyn till detta innan man fattar beslut.

Den inställningen sammanfattar hela Knegarkampanjens sätt att arbeta. Vi är varken linslusar eller gaphalsar. Vi bygger inte vårt ”parti” i första hand. Istället samlar vi alla människor som vill göra verklig förändring, som vill föra fram kraften från arbetsplatser och grannskap. Vårt mandat i kommunfullmäktige är hela arbetarrörelsens – en talarstol öppen för alla knegare.

Vi får ibland höra att vi syns för lite. Det beror dels på att tidningar och TV inte släpper fram oss lika ofta som de etablerade partierna, men också på vårt sätt att arbeta politiskt.

Vi vill inte att politiker på fyraårsmandat ska bestämma ensamma. Därför engagerar vi oss i föreningslivet, försöker dra med arbetare och ungdomar och kvinnor, hjälper dem att organisera sig och driva sina frågor.

Det viktiga för oss är inte att de blir ”knegarkampanjare” utan att de tar kamp för sina intressen. Vi är inte bara ute efter röster i nästa val. Vi vill se aktivitet och engagemang; vi vill att arbetarrörelsen ska vara just arbetare i rörelse, och på det sättet kommer vi att få både en bättre vardag och framtid.

Kiruna kan visa hela Sverige att det finns andra, bättre sätt att arbeta politiskt. Vi skapar en ny modell för att öka arbetarrörelsens inflytande i en tid då den borgerliga regeringen slår ut fäste efter fäste i fackföreningarna, arbetarpartierna, intresseorganisationerna.

Snart bestämmer bolagen allt i Sverige. Kiruna kommun vägrar till exempel ta ansvar för bostadsbyggandet. Tex så vägrar man att konfrontera staten angående reglerna som hindrar eget bostadsbyggande och en allmännytta som säkrar långsiktigt ansvar för hög boendestandard i Kiruna. Därmed lämnas fältet fritt åt riskkapitalbolag och slumvärdar som till exempel Moderaterna i Kiruna Kommun argumenterar för. Eller för massiva omvandlingar till bostadsrätter och bankslaveri som Centerpartiet i Kiruna argumenterar för.

Kiruna Kommunfullmäktige – underkänt

Om inte vi har något att sätta emot.

Den första bokstaven i vårt politiska alfabet är att knegare inte kan slå sig loss från makthavarna annat än av egen kraft och tillsammans. Stadsomvandlingen kan bara ta fart genom att kirunaborna organiserar sig i intresseorganisationerna, som går samman och pekar ut målen.

Därför krävde Knegarkampanjen återremiss på kommunens investeringsbudget och bostadsförsörjningsprogram– kirunaborna vet bättre än politikerna vilka investeringar som behövs och kräver att bostadsbyggandet måste sättas igång omedelbart!