Det behövs lärarinsyn!

I skolorna och förskolorna i Kiruna växer ett ekonomiskt underskott. Efter årsskiftet fick grundskolorna halverad läromedelsbudget och nu står lärarna och olagligt kopierar förra årets böcker till eleverna. I maj ströps lärarnas möjlighet att själva bedöma hur mycket pennor och suddgummin och andra förbrukningsartiklar som behöver köpas in. Varje inköp ska nu passera först rektor och sen högsta skolchefen i stadshuset innan man får beställa. Några lärarlag har skrivit ett brev till förvaltningsledningen om hur absurt detta är men fått till svar att det är en normal åtgärd när ekonomin kärvar.

Så vad är det då som kärvar i ekonomin? På nämndmötet 12 juni visade det sig att underskottet inte härrör från inköpssidan utan beror på större personalkostnader än man har budget för, närmare bestämt 7 miljoner fram till den 31 maj.

Hur kan det komma sig? De svar som förvaltningsledningen – skolchefen Simon Lind och controllern Rolf Särkimukka – och nämndordförande Roger Suup hade var

rogersuup

Roger Suup (s)

•Kiruna har högre lärartäthet än landet i övrigt och har inte skurit ned för att anpassa sig efter de snävare ramar som man fått från staten när statsbidragen skurits ned. Statsbidragen till Kiruna kommun har fallit från 180 miljoner till 150 miljoner under den borgerliga regeringsperioden. Kiruna har trots det behållit personalen. Ända fram till 2013 höll skolorna trots detta budgeten men sen dess har bristen på finansiering kommit upp till ytan. Den högre lärartätheten i kommunen beror på att man måste bemanna byskolorna där det är få barn. I Kiruna C är lärartätheten ungefär densamma som i övriga Sverige.

•Kiruna kommun har ett mycket gammalt system för att fördela resurser till skolan som inte har ändrats efter skolans kommunalisering på 90-talet.

•Den nya skollagen från 2011 ställer en lång rad krav på kommunerna som man inte fått pengar för från staten. Detta gäller bl a att rektorerna ska ha rektorsutbildning vilket kostar 350 000 kr. Skollagen ställer också högre krav än tidigare på att elever ska få särskilt stöd om de har hinder av olika slag. Inte heller det har man fått pengar för.

•Sedan årsskiftet ökar barnantalet i förskolan men systemet för att fördela pengarna till förskolan är för trubbigt, pengarna har inte följt med barnen och budgeten har spräckts. Detta borde man kunna korrigera i efterhand men det är oklart om man kommer att göra det.

•Förvaltningen håller på att analysera vad man ska göra åt underskottet och ska lägga en två-årsplan för att i slutet av 2015 ha en budget i balans.

•Enligt skolchef Simon Lind är halveringen av läromedelsbudgeten och inköpskontrollen ett sätt att slå vakt om bemanningen så att man ska slippa skära ned på personal.

simonlindh

Simon Lindh, skolchef

•Det flyttar in folk till Kiruna och SCB har räknat ut att barnantalet både i förskolor och skolor kommer att öka framöver. Av det kan man på ena handens fingrar räkna ut att det kommer att krävas mer personal i förskolan och bibehållen personalstyrka i grundskolan

•2015 träder de nya reglerna i kraft om att det ska finnas behöriga lärare i alla ämnen. I byskolorna finns det ingen möjlighet att uppfylla detta. På en liten skola med exempelvis 65 elever finns det en budget för 6,5 lärare medan antalet ämnen som de ska ha betyg i kan uppgå till 17 stycken. Regeringen har inte skickat med några extra pengar för att lösa detta problem och förvaltningen har ännu inte visat något förslag på hur de ska lösa det.

Det gäller med andra ord att lärare och förskollärare från och med hösten 2014 höjer sin vaksamhet avsevärt för risken är stor att det kommer att hagla nedskärningsförslag och -beslut och att lärartätheten kommer att ifrågasättas. För det är inte behoven i skolan som styr ekonomin utan kommunallagens absoluta krav på en budget i balans. Trots att regeringen inte har skickat med pengar för att genomföra deras egna beslut och trots att underskottet beror på byskolornas problem så kommer alla kommunens skolor och förskolor att dammsugas på nedskärnings- och åtstramningsområden. Kopior istället för böcker och ifrågasatta suddgummi-inköp är bara början. Även om skolchefen påstår att han gör det av omsorg om personalen så drabbar det hur som helst verksamheten.

Knegarkampanjen anser att krympande ramar i kombination med kommunallagens krav på budget i balans – oavsett behov – står i rak motsättning till en skola för alla, allas rätt till undervisning och ett lärande för livet. Vi ser det inte heller som någon lösning – utan tvärtom – att inrätta resultatenheter där varje skola får sköta sig själv och ensam bära alla risker.

Lärare som börjar kräva full insyn i  Barn- och Utbildningsnämndens ”2-årsplan för en budget i balans” och som sätter verksamhetens behov framför Kommunallagens diktat och alla uppsplittringstendenser, kan räkna med vårt fulla stöd och obegränsad tillgång till våra ledamöter i nämnden.

Annika Blomberg, insynspolitiker