Rapport från Kommunfullmäktige

Denna månads kommunfullmäktige var ett utdraget tvådagarsmöte som bland annat behandlade budgeten för kommande år, fastställde arvoden för politikerna och där vi fick ny information om hur det går med stadsflytten.

Politikerarvoden
Moderaterna stod för det mest skandalösa agerandet då de röstade för att bibehålla sina dubbla arvoden. Vi har tidigare kritiserat detta hårt och för ett år sedan lovade Moderaternas ordförande Stefan Sydberg i NSD att detta skulle rättas till i år (artikeln kan läsas på NSD).

Vänsterpartiet tar också emot dubbla arvoden enligt det regelverk som kommunledningen drev igenom förra året, så de är lika giriga som Moderaterna, men till skillnad från Moderaterna så har de inte lovat att bättra sig.

Pengar och privilegier till politiker har korrumperat den svenska arbetarrörelsens traditionella partier, och det är därför som Knegarkampanjen har den principen att våra förtroendevalda endast får behålla ersättning för den inkomst som de går miste om för sina politiska uppdrag.

Budget
Budgeten för 2016 innehöll inga större överraskningar. Inga stora satningar, men inte heller några nedskärningar jämfört med tidigare år. Vi fick dock en rapport om att Kirunas befolkning minskar igen, hittills i år med 100 personer, så på längre sikt är det ekonomiska läget osäkert.

Centerpartiet fortsatte däremot sin tradition av att ställa ett budgetförslag som skulle innebära stora nedskärningar i den kommunala verksamheten. Redan 2018 så vill de spara 50 miljoner årligen. Argumentet för att det skulle vara möjligt var att tidningen Dagens Samhälle publicerat en undersökning som visar att Kirunas grundskola och äldreomsorg är betydligt dyrare än landet i genomsnitt.

Vi tror också att många saker kan göras på ett bättre sätt, men vår utgångspunkt är inte att spara pengar utan att förbättra villkoren för anställda och brukare. Med större inflytande från personalen så tror vi att resurserna skulle kunna användas effektivare, men moroten för att effektivisera måste vara att man ser förbättringar av arbetsmiljön och -villkoren och inte ett sparbeting från politiken.

Stadsflytt
Informationen om stadsflytten handlade mest om att arbetet med stadshuset har påbörjats. Men vi fick också se nya tidsplaner för olika byggnader, och där visade det sig att tidsplanerna förskjutits med ytterligare 1-2 år för det mesta förutom stadshuset.

Vår linje har hela tiden varit att det måste byggas bostäder och samhällsservice först. Ett stadshus är ingen attraktionspunkt för någon annan än politiker och kommuntjänstemän.

Knegarkampanjens arvodeskritik får genomslag

Knegarkampanjens har hårt kritiserat de ökade arvodena för Vänsterpartiet och Moderaterna. Samtliga oppositionspartier stödde vårt motförslag när frågan behandlades i kommunfullmäktige, men arvodena drevs ändå igenom av kommunledningen.

Nu går även Moderaterna ut i NSD och tar ställning för att arvodena ska förändras i enlighet med Knegarkampanjens förslag, läs artikeln på: http://www.nsd.se/nyheter/kiruna/overens-om-samordning-8940303.aspx 

Nu ställs frågan på sin spets mot Vänsterpartiet. Ska de fortsätta att försvara sina höga arvoden, trots att till och med delar av deras egen kommunledning ansluter sig till kritiken?

 

Säg upp Kristersson

Ulf Kristersson, moderat socialförsäkringsminister, skrev nyligen på DN Debatt att Sverige ska bli ”ett land fyllt av nya inspirerande ‘klassresor’ ”. Jojo.

Få svenskar lever i överflöd och de flesta kommer aldrig att få chansen att göra det. Det har bland annat Kristersson själv sett till, eftersom han som socialförsäkringsminister är ansvarig för Försäkringskassans misshandel av utsatta människor.

Samtidigt har hans ministerkollegor ändrat i skolan så att arbetarungar får svårare att komma in på högre utbildningar. Hur rimmar det med ”inspirerande klassresor”?

Arbetande och fattiga kommer alltid att betraktas som mindre värda av typer som Kristersson. Det bevisas om inte annat av hans egen debattartikeln, där han skriver att ”Sverige ska vara ett land där alla kan bli något”.

Tydligare kan det inte skrivas. Hur många är vi då – vi som ännu inte ”är något”? 30, 50 eller kanske 80 procent? Gäller det alla arbetare eller bara de sjukskrivna och arbetslösa?

Nej, säg upp regeringen och sätt ministrarna i FAS 3 så de får lära sig att jobba. Det vore en ”inspirerande klassresa” åt andra hållet.

Vänsterskruven

Knegarkampanjen underkänner kommunfullmäktige

På kommunfullmäktige 13 november krävde Knegarkampanjens Tommy Hjertberg att kommunens investeringsbudget och bostadsförsörjningsprogram ska återremitteras.

Han argumenterade för att det är folkrörelsernas Situation Kiruna som håller en nödkonferens i december, som ska peka ut gräsrötternas viktigaste mål i stadsomvandlingen, och att kommunfullmäktige ska ta hänsyn till detta innan man fattar beslut.

Den inställningen sammanfattar hela Knegarkampanjens sätt att arbeta. Vi är varken linslusar eller gaphalsar. Vi bygger inte vårt ”parti” i första hand. Istället samlar vi alla människor som vill göra verklig förändring, som vill föra fram kraften från arbetsplatser och grannskap. Vårt mandat i kommunfullmäktige är hela arbetarrörelsens – en talarstol öppen för alla knegare.

Vi får ibland höra att vi syns för lite. Det beror dels på att tidningar och TV inte släpper fram oss lika ofta som de etablerade partierna, men också på vårt sätt att arbeta politiskt.

Vi vill inte att politiker på fyraårsmandat ska bestämma ensamma. Därför engagerar vi oss i föreningslivet, försöker dra med arbetare och ungdomar och kvinnor, hjälper dem att organisera sig och driva sina frågor.

Det viktiga för oss är inte att de blir ”knegarkampanjare” utan att de tar kamp för sina intressen. Vi är inte bara ute efter röster i nästa val. Vi vill se aktivitet och engagemang; vi vill att arbetarrörelsen ska vara just arbetare i rörelse, och på det sättet kommer vi att få både en bättre vardag och framtid.

Kiruna kan visa hela Sverige att det finns andra, bättre sätt att arbeta politiskt. Vi skapar en ny modell för att öka arbetarrörelsens inflytande i en tid då den borgerliga regeringen slår ut fäste efter fäste i fackföreningarna, arbetarpartierna, intresseorganisationerna.

Snart bestämmer bolagen allt i Sverige. Kiruna kommun vägrar till exempel ta ansvar för bostadsbyggandet. Tex så vägrar man att konfrontera staten angående reglerna som hindrar eget bostadsbyggande och en allmännytta som säkrar långsiktigt ansvar för hög boendestandard i Kiruna. Därmed lämnas fältet fritt åt riskkapitalbolag och slumvärdar som till exempel Moderaterna i Kiruna Kommun argumenterar för. Eller för massiva omvandlingar till bostadsrätter och bankslaveri som Centerpartiet i Kiruna argumenterar för.

Kiruna Kommunfullmäktige – underkänt

Om inte vi har något att sätta emot.

Den första bokstaven i vårt politiska alfabet är att knegare inte kan slå sig loss från makthavarna annat än av egen kraft och tillsammans. Stadsomvandlingen kan bara ta fart genom att kirunaborna organiserar sig i intresseorganisationerna, som går samman och pekar ut målen.

Därför krävde Knegarkampanjen återremiss på kommunens investeringsbudget och bostadsförsörjningsprogram– kirunaborna vet bättre än politikerna vilka investeringar som behövs och kräver att bostadsbyggandet måste sättas igång omedelbart!