Öppet brev till Tomas Nilsson – gruvis till gruvis

[Skickad till NSD:s debattsida]

Heder åt dig som ryter till om väg E10! De tragiska olyckor som skett på sistone hade kunnat undvikas, precis som de flesta arbetsplatsolyckor. Därför är det så viktigt att nu gå från ord till handling.

Vi vet att infrastrukturen är eftersatt och att statens förhållande till Malmfälten (oavsett regering) har varit som att mjölka en kassako. Vi behöver bygga ut Malmbanan till dubbelspår med bättre driftsäkerhet. Ett brett bostadsprogram skulle också möta akuta behov. Samordning av gruvindustrin under fackligt överinseende gör det möjligt att kapa logistikkonstnader. Men vägen – den tar liv här och nu.

Jag skriver ett öppet brev till dig eftersom du är ordförande i IF Metalls avdelning 1, den organisation jag tillhör och varit förtroendevald i. Numera tillhör jag ”gruvoppositionen” men kan försäkra dig om vårt fulla stöd om du tar den här fajten. Från en gruvis till en annan vill jag dock varna för att leka med människors förhoppningar. När du sa ”nu kör vi” så reste sig Malmfälten. Nåja, nästan i alla fall. Vi längtar efter handlingskraft, något rejält i de här förbannade (ursäkta) stadsomvandlingarna, något som enar malmfältsborna. Vi är en rik gruvregion – med en sjunkande social standard.

Här i Kiruna har ”törnmanismen” (att hojta högt och sedan låta det rinna ut i sanden) en egen historia. Jag går inte in på det men kan nämna ett närmare exempel. Gruvtolvan var på tårna när landstinget började avveckla Kiruna sjukhus. Våra modiga skyddsombud satte ett kort skyddsstopp på gruvan som markering: vi krävde ett sjukhus som kunde ta emot skadade arbetare och ge dem akutvård.

Tunga förtroendevalda hotade därefter att stänga ner gruvan helt om landstinget fortsatte enligt plan. Det inspirerade kirunaborna som väntat på att någon skulle uttala det rätta allvaret. Tillsammans med sjukhuspersonalen fyllde vi mötessalarna och våren 2011 hölls den största demonstration i Kiruna sedan gruvstrejken 1969.

Tusentals människor var redo. Men när Kent Ögren drev igenom sin plan så var plötsligt ingen man av sitt ord. Sjukhuset demonteras nu bit för bit. Sjukhuskämparna säger bittert att motstånd inte lönar sig. Därför är ”törnmanismen” en större skada än att hålla tyst, och du gör en historisk insats om du bryter ovanan att hojta/glömma. När vi nu pratar vägfrågor: du har varvat upp kärran – lägg i en växel!

Under ”Kirunas heta vår” jobbade Gruvtolvan med stöd från välbesökta medlemsmöten för en 1-timmes regional politisk strejk mot social nedrustning. Ta vid där vi slutade – vi står bakom dig! Man kan inte vara alla till lags. Det skulle sätta fart på det ena och det andra, och det kan rädda liv på våra vägar och i våra sjukhussängar.

Jari Söyrinki

Öppet brev från Knegarkampanjen till Socialdemokraterna i Kiruna

I NSD 18 september kan vi läsa att fd kommunalrådet och nuvarande ordföranden för Tekniska Verken i Kiruna Lars Törnman (s), anser att de frigivna journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson borde ha accepterat den etiopiska statens dom mot dem för terror-brott och även att en gruvarbetare borde och skulle ha gjort detsamma. Vi noterar att detta sammanfaller väl med Kent Ekeroths (riksdagsledamot för SD, känd islamofob och extremt främlingsfientlig) uppfattning angående frigivandet av journalisterna.

Med anledning av detta måste vi ställa några frågor till socialdemokraterna i Kiruna:

  • Försvarar ni den etiopiska statens anti-terrorlagstiftning och domen mot Schibbye och Persson som dessutom är baserad på falska bevis?
  • Anser ni att arbetare i världens länder är skyldiga att följa anti-terrorlagstiftning som förbjuder alla former av oppositionell verksamhet?
  • Anser ni att nationella lagar är överordnade den internationella arbetarsolidariteten? Bör eller bör inte arbetarkollektiv i Sverige stödja och solidarisera sig med arbetare i andra länder som kämpar emot statens våld? Alldeles nyligen åtalades hundratals gruvarbetare i Sydafrika enligt gamla apartheid-lagar för att polisen skjutit deras arbetskamrater. I Iran förtrycks fackliga aktiva våldsamt. I Saudiarabien är facklig organisering förbjuden. I Tunisien och Egypten kastade nyligen hela befolkningen och facken ut hela regimer. Listan kan göras lång på länder där facklig kamp innebär dagliga brott mot lagstiftning. Säger ni till dem att följa lagen eller stödjer ni kampen?

Lars Törnman undrar vilken nytta svenska journalister kan göra för den etiopiska befolkningen. På den frågan har etiopier i Sverige redan gett svar. Tex så har Amin Barkhadle, representant för Ogaden Student and Youth Union i Sverige, i SVT tackat journalisterna Schibbye och Persson för att de visat den sanning som etiopierna i Sverige försökt sprida så länge.

Amin Barkhadle, Sverige-etiopier i SVT 17 september

Frågan till socialdemokraterna i Kiruna blir, kan etiopiska förkämpar mot förtrycket i Ogaden och Etiopien i övrigt, räkna med solidaritet och stöd i sin kamp från den socialdemokratiska grenen av arbetarrörelsen eller kommer de att hänvisas till att följa den nationella lagstiftningen på plats i Etiopien?

Knegarkampanjen gm Annika Blomberg