Behovet av akutsjukvård i Kiruna ställs i ny blixtbelysning.

20-30 personer akut till sjukhus efter arbetsplatsolycka. Minst 10 personer inlagda för vård.

Olyckan inträffade på en av Sveriges största industriarbetsplatser, LKABs underjordsgruva i Kiruna i form av en lastbilsbrand på 1077 meters djup.

Behovet av akutsjukvård i Kiruna ställs i ny blixtbelysning.

Regional strejk för vård och vägar krävs.

Mellan 20 och 30 personer fördes akut till sjukhus och av dem lades minst 10 personer lagts in efter branden i Kirunagruvan på tisdagförmiddagen. Tre personer fick föras till Gällivare Sjukhus 1,5 timma bort, två av dem i ambulans på smal och spårig landsväg full med tung trafik, en i helikopter. Enligt media är ytterligare sju är inlagda på Kiruna Sjukhus, två av dem för observation på intensiven.

Frågetecknen hopar sig genast kring beredskapen och akutsjukvården i Kiruna.

Hade man tur igen? Att det inte handlade om ras eller maskintillbud som kunde ha krävt operationer och kirurger? I Kiruna finns  nämligen inte längre någon akutkirurgi sedan landstinget stängde den 2011.

Hade man tur igen? Att det var barmark och plusgrader så att både ambulans och helikopter kunde ge sig av omedelbart till nästa sjukhus? E10 är ju en väg som vid ett tillfälle i vintras stängdes av skyddsombuden för ambulansförarna pga dess farlighet och som regeringen har lovat att börja rusta upp först 2016. Vintertid blir dessutom helikoptrarna ofta stående pga vädret.

Hade man tur igen? Att flertalet av de gruvarbetare som fördes till sjukhuset uppenbarligen inte behövde läggas in?

Om man talar med sjukvårdspersonalen som jobbade på tisdagen så verkar alla frågorna kunna besvaras med ja. Det behövdes inga kirurger, mängden omhändertagna krävde samarbete med andra sjukhus och hade det varit fler hade det satt press på transporterna över hela länet.

Man hade tur.

Frågan måste ställas igen. Vad händer vid nästa arbetsplatsolycka i världens största underjordsgruva för järnmalm? Landstinget måste ha en katastrofmedicinsk beredskap för sådana här händelser.

IF Metall i Malmfälten, Vårdförbundet och Kommunal måste omedelbart ta itu med frågan om en regional strejk för sjukvården och E10. Akutkirurgin i Kiruna måste återöppnas NU, vi måste få garantier för att intensiven inte läggs ned; upprustningen av E10 kan inte vänta till 2016.

Fritid, kultur och friluftsliv – vad händer nu?

Den 4 december hade Fritids- och Kulturnämnden sammanträde. Där behandlades budgeten för 2014 och vad som händer nu när en hel del av de pengar som de hade begärt hos Kommunfullmäktige, inte blev verklighet. Det som bland annat fattas till de löpande verksamheterna är

– 300 000:- till sim- och sporthallar
– 194 000:- till ridklubben
– 100 000:- till utomhusanläggningarnas el
– 150 000:- till Kulturskolan
– 300 000:- till Matojärvi/Lombia för att helårsanställa personal
– 550 000:- till Loussabacken
– 500 000:- till skoterleder
– 350 000:- till biblioteket

Det som nu kommer att ske är befarade underskott och kanske nedskärningar, att eftersatt underhåll inte åtgärdas, att man inte kan ha den bemanning man vill, inte de arbetskläder personalen behöver, inte köpa in de böcker som behövs och att det blir arbetsmiljökonsekvenser som ingen vet vilka de blir.

Knegarkampanjens krav i november på att återremittera hela kommunbudgeten till facken och brukarorganisationerna för att inventera behoven visade sig nu vara helt rätt.

Men facken i kommunen måste rustas upp och personalen behöver de två timmar i veckan, som vi motionerat om, i facklig tid för att kunna börja driva sina frågor. MBL-förhandlingen inför stora kommunbudgeten tog 20 minuter och på MBL-förhandlingen inför fritidsbudgeten var Kommunal inte ens närvarande.

De borde ha varit där och ställt krav på konsekvensanalyser för arbetsmiljön i varenda verksamhet. De borde ha diskuterat med de anställda både före och efter budgetbeslutet i nämnden.

Knegarkampanjen tycker att hela den kommunala verksamheten måste vändas upp och ned. Det är personalen och brukarna som ska bestämma om hur budgeten ska fördelas och vad som ska prioriteras. Det börjar bli dags att bygga föreningar eller arbetsgrupper för alla som brukar kommunens tjänster och de anställda och som lägger sig i vad som sker i nämnderna.

Det måste också bli ett slut på trängre och trängre budgetramar. På ca 20 år har ramen för Fritids- och Kulturnämnden krympt från 79 Mkr till 62 Mkr.

Kulturhuset

En annan sak som hände på mötet var att ”controlern” kom och berättade att Kiruna Näringsfastigheter AB, som är ett kommunägt dotterbolag till KBAB, sitter och höjer hyran på Kulturhuset och har lagt till kvadratmeter på kontraktet utan att svara på hur och varför. Nämnden beslöt att säga upp avtalet – främst pga Kulturskolans flytt till Bolagsskolan – men ingen visste om det kommer att gå att bli av med avtalet innan avtalstiden löper ut 2015. Fast bolaget är kommunalägt.

Nya E10

Sen kom frågan upp om friluftslivet i Matojärvi upp och hur det drabbas av nya E10:an. Då visade det sig att ingen kunde svara på vem som förhandlar med vem; är det kommunen på ena sidan bordet och LKAB och Trafikverket på den andra sidan, eller sitter kommunen och LKAB ihop och förhandlar med Trafikverket? Nämndens ordförande skakade själv på huvudet och sa efter mötet att det är helt ogenomträngligt.

De krav som Fritids- och kulturförvaltningen vill att kommunen nu driver är:
– sänkning av vägen så att man kan göra fler passerställen och infarter till Kiruna
– cykel- och skoterleder utmed vägen
– upprustning av Matojärvi idrottsplats
– förlängning av Luossabacken över vägen
– förlängt elljusspår i Luossavaara
– rullskidbana och snökanon på Matojärvi idrottsplats
– skidskyttestadion i Vargropen

Totalsumma att kräva av LKAB; knappt 100 Mkr.

Nu behövs stadsrådet

De som hade beställt prioriteringsrapporten från Fritids- och Kulturförvaltningen var ”stadsomvandlingsprojektet” under Christer Vinsa. Där har LKAB, Trafikverket, Länsstyrelsen med flera representanter på plats – för att man ska slippa en massa överklaganden i efterhand – vilket antagligen innebär att man är något effektivare än förr. Men det innebär samtidigt att hela processen mot en ny stadskärna totalkontrolleras av experter och höjdare utan att ens politikerna i nämnderna hänger med.

Det blir också väldigt oklart vem som är med- och vem som är motpart. Kommer kommunen att få kompensation för E10ans dragning motsvarande 100 Mkr? Vilka delar blir godkända och vilka delar blir inte godkända? På vilka grunder? Detta kommer vi inte att veta någonting om förrän efteråt. Och vi kommer aldrig att få veta varför och ännu mindre kunna utkräva något ansvar om det går åt pipan. De som sitter där är inte valda.

Behovet av ett stadsråd för föreningslivet med total insyn i alla frågor börjar bli akut. Expertklicken i stadshuset kan göra vad som helst, bra eller dåligt. Vi har ingen makt över dem. Inte ens politikerna hänger med längre.

Annika Blomberg, insynspolitiker