Sjukvården mäts i standard, Kent Ögren och Maria Stenberg!

Insänt till NSD Debatt
I slutet av juni brann det i Kiruna-gruvan och 27 människor fick föras till sjukhus. Ren tur gjorde att landsting(s)ledningen inte fick människoliv på sitt samvete. Hade det behövts kirurgi och varit snöstorm hade det sett helt annorlunda ut. Någon månad senare inträffade en arbetsplatsolycka på LKAB i Kiruna som var nära att kosta en arbetare handen eftersom det inte fanns kirurgi på plats.I fyra år har Knegarkampanjen hävdat att det inte räcker att vädja till nedrustningspolitikerna utan att vi måste bygga en motrörelse i länet med start på arbetsplatserna. Medan LO-facken i länet nu spenderar medlemmarnas pengar för att bedriva valkampanj för (s), samma parti som har monterat ned vården och arbetsvillkoren för fackmedlemmarna, tar Knegarkampanjen sikte på det som ska komma efter valdagen och på patienternas liv och hälsa.

(s)-kandidaterna till att bli landstingsråd skriver i NSD 11 augusti att vården inte kan mätas i pengar. Precis! Den mäts i standard. Bakom politiska floskler – ”korta köerna, höj kompetensen och öka tillgängligheten” – döljer de sanningen av stängda kliniker, personalflykt, vård på livsfarliga vägar istället för på sjukhus, dagsresor kors och tvärs över länet för återbesök.

Det är SOS-läge i Norrbottens sjukvård. Även på specialistenheten Sunderbyns Sjukhus går personalen på knäna och vet inte från ena dagen till den andra vilken ”stafett”-läkare eller -sjuksköterska som bär ansvaret. Bassjukvården i inlandet är närmast obefintlig: där det skulle behövas sjukhus, är det bara öppenvård, och där det skulle behövas öppenvård finns eventuellt sjuktransport. Det ständigt försämrade kostnadsläget har nu matat in ”entreprenörer” i verksamheterna och bäddat för uppstyckning och bolagisering. Notan för stafettpersonalen är skyhög och har inte ökat specialistkompetensen utan uppehåller en personalfront som bara passerar förbi.

Den (s)-märkta ledarsidan i NSD vill den 14 augusti ha en generaldebatt om löner och arbetsvillkor i vården. OK. Kom då med mer verkningsfulla förslag än studielön för specialistutbildningar och trainee-platser. Nu måste generella lönepåslag för befintlig personal fram och tvingande kriterier när det gäller arbetsvillkoren så att vårdkvaliteten kan säkras. Ge redskap för arbetslagen att driva igenom detta. Dessutom måste hela landstingsekonomin lysas igenom. De fem sjukhusen i länet måste få tillbaka BB och kirurgi och bassjukvården i övriga tätorter säkras, till att börja med.

Knegarkampanjen ställer upp i landstingsvalet den 14 september för vi har inget förtroende för de etablerade partierna. Sjukvårdskampen har efter 25 års marscher, protester och debatter nått vägs ände. Nu krävs andra åtgärder.

Knegarkampanjen utmanar nu de största organisationerna i länet med vårdens brukare och personal bland sina medlemmar, fackföreningarna, att förbereda en politisk strejk för vård efter behov. Vi kommer själva att dra igång kampanjen för detta om inte den nya landstingsledningen efter 50 dagar vid makten har presenterat konkreta och utvärderingsbara planer för fem fullvärdiga akutsjukhus, upprustad bassjukvård, höjd standard på arbetsvillkor och vårdkvalitet. Sjukvården mäts i standard – för personal och patienter!

Annika Blomberg, 1a på landstingslistan, Knegarkampanjen

Använd gråberg från Mertainen

Insändare publicerad i NSD 11 augusti 2014

mertainenLKABs miljödirektör Linda Dahlström och Naturskyddsföreningen i Kiruna debatterar i NSD om miljöeffekterna av gruvan i Mertainen och LKABs påstådda tystande av kritiker med pengar.Knegarkampanjen är för industrialisering och gruvdrift, men i den här debatten så måste man ändå konstatera att LKAB inte tar sitt ansvar utan verkar vilja bedriva en rovdrift på miljön i Mertainen.Om det stämmer att man försöker betala kritikerna för att hålla tyst så är det häpnadsväckande korrupt. Debatten har handlat om var bolaget ska deponera gråberget från gruvan. Men själva frågan är fel ställd.Istället för vilken plats man kan dumpa materialet på så borde man diskutera vilka nyttiga ändamål som man kan använda det till.På andra håll har man bergtäkter där man bara bryter gråberg som man använder bland annat som byggnadsmaterial. På samma sätt borde man kunna göra med gråberget från Mertainen. Gråbergsdeponin hotar miljön och förädling av materialet och bortforsling via järnväg vore mycket bättre och skapa långsiktiga arbetstillfällen.

Det verkar som att LKAB inte vill att gråberg ska konkurrera om transporterna med den lönsamma järnmalmen. Men, att man förädlar allt som tas upp och minimerar miljöpåverkan borde vara en förutsättning för att överhuvudtaget få bedriva gruvdrift. Detta visar på behovet av befolkningens vetorätt och insyn i nya gruvprojekt.

Annika Blomberg, insynspolitiker, Knegarkampanjen Kiruna

Knegar-Info #1 – Vad är LKABs löften värda?

Skärmavbild 2014-08-09 kl. 08.09.59I NorrbottensKuriren kan man läsa den 6 augusti att miljöinspektören i Kiruna Kommun fått in pappren som ska ligga till grund för marksaneringen inför nya stadshuset. Man kan läsa att LKAB nu har ansökt om ”mindre känslig markanvändning”. Detta trots att de lovat kommunen att sanera ordentligt för det som kallas känslig markanvändning, alltså bostäder, byggnader och platser där människor vistas dagligen. Efter att media fått nys om det har nu LKABs miljöchef lovat att fixa stadshustomten. Resterande mark är fortfarande höljt i dunkel. Det är alltså så att tjänstemännen på kommunen måste gå till media för att LKAB ska sköta saneringen inför nya Kiruna och hålla sina löften? Detta visar att man inte kan utgå ifrån LKABs ”goda vilja” utan att det måste finnas bindande avtal och befolkningens insyn.

Knegarkampanjen vill se
► Nybyggda bostäder med höjd standard utan ökade kostnader, och en gemensam bostadsförmedling för hela Kirunas bestånd.
► Hårt kontrollerade byggprojekt för att undvika nya skandaler med byggfusk och entreprenader utan kollektivavtal.
► En tätbyggd stad med social service inom gångavstånd och kollektivtrafik som binder samman stadsdelar och arbetsplatser.
► Särskilda satsningar på idrott, kultur och ungdomar – till att börja med prioritet på en multiarena för föreningslivet.
► Att LKAB i undertecknade avtal garanterar standarden i Nya Kiruna och inte kan köpa sig fria med engångsbelopp.

FAKTA

Enligt avtalet i juni mellan LKAB och Kiruna Kommun om Gruvstadspark 2 har LKAB betalat 3,7 mdr kr till kommunen. LKAB har helt frånsagt sig ansvaret för att nya Kiruna byggs. De har betalat för husens och markens värde och kommunen har lovat att inte begära mer pengar även om det skulle bli fördyringar. Nya avtal planeras om flera gruvstadsparker. Kommunledningen har inte informerat Kirunaborna om vilka planer eller krav man har inför dessa förhandlingar.

Knegarkampanjen vill se

► Återkommande rådslag för Kirunas arbetarorganisationer och föreningsliv som en motmakt till gruvbolagen och deras ombud. Avtal direkt mellan gruvnäringen och Kirunas samlade arbetarorganisationer och föreningsliv. Rådslagen ska godkänna eller underkänna nya undersökningar och gruvetableringar i kommunen. Inga fortsatta förhandlingar om så kallade ”gruvstadsparker” som splittrat kirunaborna och lett till social nedrustning

Vänsterpartiet luras

äldrevård

 

I början av juli, under förvalsrörelsen i Almedalen lovade Vänsterpartiet att de ska genomföra personalstyrd offentlig service. Partiledaren Jonas Sjöstedt sa till Sveriges Radio: ”Vi tror att det blir bäst om lärarna, sjuksköterskorna och undersköterskorna själva får makt över sitt arbete. Därför vill vi ge ett väldigt kraftigt stöd för att bilda personalkooperativ, få inflytande inom den offentliga sektorn, och för att starta företag utan vinstintresse. Målet med att ta bort vinster i välfärden är inte att gå tillbaka till det gamla offentliga verksamheten, utan att skapa en ny personal- och brukardriven verksamhet”.

Det låter ju jättebra! Knegarkampanjen har i alla sammanhang drivit på för ökad makt för personalen i den offentliga sektorn och vi vill sätta upp standardkriterier för att komma till rätta med underbemanning, nedskärningar och budgetdiktatur, av vanvård, onödig byråkrati, nedläggningar i inlandet och glesbygden med mera. Vi vill också driva på för att personalen får facklig tid för att inspektera de egna verksamheterna och driva fram förbättringar och organisera fajter för bättre villkor. Tänk om man skulle kunnat göra gemensam sak med Vänsterpartiet, det hade ju varit trevligt och det hade ökat möjligheterna att få igång en förändring.

Sagt och gjort. Vi satte oss och läste vad förslaget går ut på. Och insåg att det inte alls handlar om någon storsatsning på personalen på golvet, inte på kooperativ och inte heller några kriterier för standardhöjningar för brukarna.

Istället går hela planen ut på att hjälpa enhetschefer i kommuner och landsting att lägga anbud på den egna verksamhet så att den blir ett slags kommunalt minibolag – intraprenad. Detta har prövats på olika håll och handlar väldigt sällan om att ge personalen mer att säga till om utan istället ökas chefernas makt. Det har heller inte bevisats leda till standardhöjningar.

Vänsterpartiet vill i och för sig underlätta ifall det finns personalkooperativ eller föreningar som vill ta över offentlig verksamhet men bara genom att göra det lättare att få statliga lån och stöd från en specialfond.

Hela poängen med förslaget är att Vänsterpartiet vill förbjuda vinstuttag i privata bolag som bedriver vård, skola och omsorg. På det viset vill de få bort giganterna som Aleris, Vardaga, Academedia m fl från upphandlingarna. Sen vill de förbättra lånemöjligheterna för enhetschefer och föreningar som vill ta över. Men de vill att hela upphandlingscirkusen ska fortsätta. Fast den driver fram korta avtalstider med byten av arbetsgivare och ändrade arbetsvillkor t ex vart tredje år.

Att Vänsterpartiet inte vill göra slut på upphandlingssystemet måste bero på att de inte vill ta strid mot EU-politiken. Lagarna som styr upphandlingarna är ju genomförda för att Sverige ska följa EUs direktiv om ”konkurrensneutralitet” – att alla bolag ska få konkurrera och lägga anbud på allt som finns. Och frågan är verkligen om Vänsterpartiet tror att ett vinstförbud ska gå att genomföra? Vad händer om Vardaga (fd Carema) stämmer t ex ett landsting till EU-domstolen och kräver att Sverige följer EU-fördragens regler om fri rörlighet för kapitalet och om konkurrensneutralitet för alla bolag, och stoppar vinstförbudet?

Vänsterpartiet vill dessutom skapa ett centrum för ”välfärdsutveckling” men det ska ske tillsammans Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som idag är ansvariga för de styrsystem och regler som gäller. Frågan är om de inte därigenom sätter bocken till trädgårdsmästare.

Vänsterpartiet har gjort en tupp av en fjäder för att framstå som personalens befriare i den plågade vård/skola/omsorgssektorn. Men arbetslagen på golvet är i deras förslag fortfarande helt sidsteppade, precis som de är idag i alla kommuner och landsting där Vänsterpartiet sitter med vid makten, t ex i Kiruna. Att de i budgetförslaget vill avsätta pengar till 24 000 nya anställningar inom vård/skola/omsorg förändrar inte detta, även om alla nya tjänster är välkomna. Men man ska ha i åtanke att det var drygt 100 000 jobb som försvann i den offentliga sektorn under 90-talskrisen.

Knegarkampanjen har krävt kortare arbetstid i kommunen, personalveton vid chefstillsättningar och 2 timmars facklig tid i veckan för all personal för att jobba med verksamhetsutveckling. Vi vill driva på för en personalinspektion av både brukar- och arbetsvillkoren och kriterier för brukarstandarden. Vi kräver att EU-fördragen rivs upp, upphandlingsraseriet stoppas och att statsskulden avskrivs så att medel kan frigöras för social upprustning. Vi vill att cheferna ska vara förtroendevalda.

Om Vänsterpartiet skulle slå in på en sådan väg skulle vi kunna snacka. Men nu verkar de mest försöka slå blå dunster i ögonen på alla anställda i kommuner och landsting om att de ska få mycket mer att säga till om på jobbet och att budgetdiktaturen ska bort. Så är det inte. Dessutom påstår de att satsning är kraftfull feministisk och en satsning på de offentliganställda, men förslagen gäller mest enhetschefer och deras motsvarighet i föreningar, kooperativ och icke vinstdrivande företag. Så var det med den kvinnopolitiken. Den verkar mest gälla cheferna.

Behovet av akutsjukvård i Kiruna ställs i ny blixtbelysning.

20-30 personer akut till sjukhus efter arbetsplatsolycka. Minst 10 personer inlagda för vård.

Olyckan inträffade på en av Sveriges största industriarbetsplatser, LKABs underjordsgruva i Kiruna i form av en lastbilsbrand på 1077 meters djup.

Behovet av akutsjukvård i Kiruna ställs i ny blixtbelysning.

Regional strejk för vård och vägar krävs.

Mellan 20 och 30 personer fördes akut till sjukhus och av dem lades minst 10 personer lagts in efter branden i Kirunagruvan på tisdagförmiddagen. Tre personer fick föras till Gällivare Sjukhus 1,5 timma bort, två av dem i ambulans på smal och spårig landsväg full med tung trafik, en i helikopter. Enligt media är ytterligare sju är inlagda på Kiruna Sjukhus, två av dem för observation på intensiven.

Frågetecknen hopar sig genast kring beredskapen och akutsjukvården i Kiruna.

Hade man tur igen? Att det inte handlade om ras eller maskintillbud som kunde ha krävt operationer och kirurger? I Kiruna finns  nämligen inte längre någon akutkirurgi sedan landstinget stängde den 2011.

Hade man tur igen? Att det var barmark och plusgrader så att både ambulans och helikopter kunde ge sig av omedelbart till nästa sjukhus? E10 är ju en väg som vid ett tillfälle i vintras stängdes av skyddsombuden för ambulansförarna pga dess farlighet och som regeringen har lovat att börja rusta upp först 2016. Vintertid blir dessutom helikoptrarna ofta stående pga vädret.

Hade man tur igen? Att flertalet av de gruvarbetare som fördes till sjukhuset uppenbarligen inte behövde läggas in?

Om man talar med sjukvårdspersonalen som jobbade på tisdagen så verkar alla frågorna kunna besvaras med ja. Det behövdes inga kirurger, mängden omhändertagna krävde samarbete med andra sjukhus och hade det varit fler hade det satt press på transporterna över hela länet.

Man hade tur.

Frågan måste ställas igen. Vad händer vid nästa arbetsplatsolycka i världens största underjordsgruva för järnmalm? Landstinget måste ha en katastrofmedicinsk beredskap för sådana här händelser.

IF Metall i Malmfälten, Vårdförbundet och Kommunal måste omedelbart ta itu med frågan om en regional strejk för sjukvården och E10. Akutkirurgin i Kiruna måste återöppnas NU, vi måste få garantier för att intensiven inte läggs ned; upprustningen av E10 kan inte vänta till 2016.