Nytt löneavtal för industrin

Igår meddelade fackledningen för IF Metall att de kommit överens med artbetsgivarna om ett nytt avtal för 600 000 industriarbetare. Lönerna kommer att öka med 2% och 0,2% läggs på livsarbetstidspensionerna (kallad GLP för dem som jobbar i gruvindustrin).

Nivån på löneökningarna är ungefär som de tre senaste åren, och det framkommer inte att de skulle ha ändrat något annat i avtalen (även om tillägg av olika slag antagligen justeras upp med motsvarande).

Det är svårt att uttala sig om vad som är den rätta nivån på löneökningar. Bland 600 000 arbetare finns stora skillnader i förutsättningar och arbetsvillkor. I vilket fall som helst så kan man konstatera att det här avtalet antagligen kommer innebära att löneökningarna blir högre än inflationen, vilket betyder att reallönerna stiger. Men samtidigt så innebär avtalet att fackföreningen avsäger sig möjligheten att ta strid för andra förbättringar.

Angelägna frågor som arbetstidsförkortning och att stoppa arbetsgivarnas missbruk av det svaga skydd som visstidsanställda har i den svenska lagstiftningen skjuts på framtiden. Lokala krav på t.ex. bättre arbetsmiljö eller mer gynnsamma skiftformer får drivas utan att ha styrkan av ett fackförbund bakom sig.

Det är en myt, som gynnar både fackpampar och arbetsgivare att det måste finnas ett kollektivavtal. Den grundlagsskyddade rätten att ta till stridsåtgärder för att driva våra krav som arbetare ger vi upp när vi får ett kollektivavtal. Fackets jobb blir mycket enklare när det finns ett kollektivavtal; arbetsgivarna samlar in medlemsavgifter för fackens räkning och ofta ingår även direkta bidrag från arbetsgivarna själva till facken i kollektivavtalen.

Men vanliga medlemmar har minimal möjlighet att ställa sina krav och sedan vara med och välja vilka kompromisser som ska göras för vår räkning. Vi ställs inför ett fullbordat faktum när fackledningen valt ut vilka krav som ska drivas och sen en gång till när de har kommit överens med arbetsgivarna.

Anders Ferbe påstod på sin presskonferens att avtalet blev så pass bra på grund av att det fanns en stor aktivitet på arbetsplatserna. Sanningshalten i det betvivlar vi, tyvärr, och om det fanns en sådan aktivitet så är det ett än större svek att skriva ett avtal och bakbinda det engagemanget utan att få till några väsentliga förändringar från det gamla avtalen.

Den svenska modellen med stora fackföreningar som organiserar nästan alla arbetare och sluter kollektivavtal på i princip alla arbetsplatser håller på att urholkas både genom minskande medlemsantal i facken och olika metoder för att kringgå avtalen från arbetsgivarsidan (t.ex. genom missbruk av visstidsanställningar, bemanningsföretag och inhyrandet av utländsk arbetskraft).
Än så länge är det till arbetsgivarnas fördel, och så länge facken saknar förmåga att anpassa sig och hitta nya sätt att engagera och samla medlemmarna så kommer det fortsätta vara så.

Förbundsledningarna i facken pekar ut kollektivavtalen som det viktigaste man har och målar upp en bild av att alla rättigheter och anställningsförmåner skulle vara beroende av det. Men faktum är att det inte är kollektivavtal som hänger ihop med bra arbetsvillkor. Även de lågavlönade miljonmassorna i Kinas sweatshops arbetar under kollektivavtal. Bra arbetsvillkor för arbetare hänger istället ihop med organisationsgrad och aktivitetsnivå bland medlemmarna.

Om förbundsledningen i IF Metall hade förtroende för medlemmarna och den fackliga styrkan så skulle de inte vara så desperata att få till ett kollektivavtal till varje pris. Om förbundet istället ställde sin styrka och sin möjlighet att använda sig av konfliktåtgärder.

Som systemet med kollektivavtal ser ut idag, där de sluts av toppstyrda fackbyråkratier utan insyn och kontroll från medlemmarnas sida, så är de en boja på arbetarnas möjligheter att ställa sina egna krav och ta strid för dem. Vi får centrala lönehöjningar, men betalar med vår handlingsfrihet.

Det är ett system som alltmer ensidigt gynnar arbetsgivarna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s