Knegarna försvarade sina motioner

Vi hade till fullmäktige 1 juni föreslagit att kommunen påbörjar en kartläggning för att se hur den intensiva gruvbrytningen och nedrustningen av sjukhuset påverkar invånarnas hälsa. Huvudmetoden vore enkäter med hjälp av föreningslivet, men också att anlita sjuksköterskor och allmänläkare för undersökningar.

Bakom svajiga argument avslogs den i kommunstyrelsen, och vice kommunalråd Niklas Sirén (v) fortsatte på det spåret på fullmäktige. Han hänvisade till svårigheter, kostnader och osäkerhet i resultaten. Allt verkade ”svårt”. Han ansåg hellre att kommunen borde anlita universitetsforskare för ändamålet.

Tommy Hjertberg insisterade på motionens aktualitet och delar av oppositionen gav sitt stöd. Han menade att kommunen måste intressera sig för invånarnas hälsa och inte förlita sig på företagssponsrad forskning. Motionen blockerade dessutom inte möjligheten att använda sig av universitetsforskning.

Damningen från gruvorna är ett problem i Kiruna, vilket också kommunens miljökontor har påtalat. Men ingenting mer händer. Att kommunledningen inte kunde anta någon av motionens att-satser innebär att man vänder blicken åt ett annat håll. Man vill inte stöta sig med LKAB och man vill inte utmana landstingsledningen.

Men vi ska återkomma. Inventering av folkhälsan är inte någon detaljfråga. Det besvarar frågor om gruvornas miljöpåverkan, ger mått på förfallet i nationell, regional och kommunal service, och inte minst engagerar det föreningslivet i kommunens framtid.

Debatt om sjukvården

Den debatten spillde över på Gunnar Selbergs (c) motion om att bilda ett eget landsting. Vi backade inte upp motionen eftersom ett eget landsting snarare hade förvärrat situationen. Samordningsvinsterna hade försvunnit och tjänsterna skulle i stor utsträckning behöva köpas in från Norrbottens läns landsting. Frågan kan inte lösas på lokal skala.

Tommy tog istället tillfället att föreslå en konkret kampform för att rädda sjukvården, nämligen att konfrontera landstingsledningen med en bred, regional politisk generalstrejk.

Vi behöver sätta hårt mot hårt mot landstingsledningen. Men då hjälper det inte att Kiruna skapar ett eget landsting, det skulle bara förvärra situationen. Vi sa redan i valrörelsen att det behövs en regional politisk generalstrejk för att börja få ordning på sjukvården i Norrbotten, och vi står fast vid det.

Sedan gav han en känga åt den passiva kommunledningen:

Om kommunledningen hänvisar till ett flera år gammalt upprop som alla partier i fullmäktige skrev under, och anser det bevisa att man tagit strid för Kiruna sjukhus, så är man ju helt inkompetent – vilket man också har sagt om sig själva, att man saknar kompetens i sjukvårdsfrågor, så det kan ju stämma.

Motionen från Centerpartiet avslogs.

En motorgård för ungdomar

Vårt förslag om en motorgård för ungdomar kom så upp i fullmäktige. Idén är enkel och togs fram tillsammans med gymnasieungdomar i höstas: de saknar ställen att samlas på och meka med epa-traktorer och mopeder, de hänvisas till allmänna platser och parkeringar där de jagas bort av polisen.

Det här är arbetarungdomar med ett populärt intresse, som tvingas ränna runt på gatorna när det inte finns några andra samlingspunkter. I stadsomvandlingen vore det enkelt att ta i bruk någon av de många lokaler som frigörs. Det vore ett billigt sätt att tillmötesgå ungdomarna.

I kommunstyrelsen argumenterade Niklas Sirén (v) och Elisabeth Persson-Holmdén (s) för att ungdomarna får bilda en egen förening eller försöka komma in under vingarna på någon av de motorföreningar som redan finns. Problemet är att dessa enligt våra uppgifter inte bedriver någon ungdomsverksamhet, och en ny förening skulle föra över ansvaret på föräldrarna.

Tommys argument i fullmäktige kan sammanfattas till: ”hur svårt ska det vara?” Stefan Sydberg (m) argumenterade i namn av någon slags ”likabehandlingsprincip” för att dessa ungdomar först ska bilda en förening, därefter kanske få stöd från kommunen, för att ”så ser processen ut”. Man gömde sig bakom det för att slippa anta motionen. Eller som Tommy beskrev det i talarstolen:

Det är byråkratiskt, formalistiskt och trångsynt att svara på det sättet. Det låter som en otroligt fånig bortförklaring för att slippa säga att kommunen inte vill genomföra det här. Eller så går det politisk prestige eftersom ni inte rest förslaget själva.

Men kommunledningen stod fast vid att kommunen, om de antog den här motionen, skulle ”slå undan benen på hela  föreningslivet”. Fånigt var ordet. Motionen avslogs men vi kommer att hjälpa ungdomarna vidare, till exempel med att organisera en förening. Kanske rentav en politisk förening för arbetarungdomar som kan ta fajten med trångsynta byråkrater?

Trots att våra motioner avslogs var fullmäktige 1 juni en bra batalj där kommunledningen på punkt efter punkt fick visa var de står.

P.s. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade nej till att kommunen ska köpa in regnbågsflaggor för att visa acceptans. Tommy gav svaret att ”det är fruktansvärt att ens behöva yrka bifall på en sådan fråga, men Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas medeltida uppfattningar i denna fråga tvingar mig att göra det.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s