Det är ni som borde skämmas

Insänt till NSD

Arbetarrörelsens och vänsterns partier försökte omvandla EU-valet till en antirasistisk mobilisering: rösta mot högerextremismen! Men väljarna gjorde mer eller mindre tvärtom. Som tidigare bojkottade majoriteten valet och till råga på allt gick den yttersta högern fram.

Nu heter det att väljarna inte förstår sitt eget bästa och att rösträtten är en ”plikt”. Vi ser det som bortförklaringar istället för självkritik. Partierna ovan blåste upp den högerextrema faran och mörkade vad valet egentligen handlade om, nämligen att stärka ett överstatligt projekt för det globala kapitalet. Man gick vilse och envisas med att fortsätta på samma kurs.

Ska man dra någon lärdom så är det att väljarna gång på gång underkänner EU medan de etablerade partierna anpassar sig. EU-motståndet överlämnas till högerpopulister och fascistoida rörelser.

Vi vill ersätta EU med ett europeiskt samarbete där toppstyre och bolagsintressen ger vika för arbetardemokrati och långsiktig hushållning med arbete och resurser. EU kan inte reformeras. Det är vare sig ett fredsprojekt eller demokratiprojekt. Minst av allt är det ett antirasistiskt projekt. EU släpper loss exploateringen av invandrade arbetare med dumpade arbetsvillkor som följd, vilket högern inte varit sen att utnyttja. Säg som det är, att EU är ett kapitalprojekt.

Unionen kan sätta hela befolkningar på knä (som greker och spanjorer) och försvaga fackföreningarna. Härifrån kan kvinnors rättigheter pressas tillbaka och medlemsländernas befolkningar göras ännu mer maktlösa. När det globala kapitalets ombud i Bryssel säger ”hoppa” så hoppar Reinfeldt, Merkel och Hollande. Där finns den verkliga makten – och därifrån får högerextremismen sin inkallelseorder när situationen blir akut. Det lär historien oss.

Vi är mer eller mindre kända för vårt antirasistiska engagemang och stödjer de proteströrelser som växer fram i landet. Tro oss, vi vill trycka tillbaka den radikala högern. Men inte genom samarbeten med deras konservativa eller liberala kusiner. Inte genom fjäsk för de verkliga makthavarna. Det kan bara göras av en arbetarrörelse på offensiv i riktning mot sitt eget europeiska projekt, där en oförsonlig hållning mot EU borde vara självklar.

Vi vill bekämpa högerextremismen med klassoberoende och positiva alternativ. Vi tar avstånd från bortförklaringarna. Ni fick era anhängare att sluka småpotatisen och brunsåsen, men plockade bort wallenbergaren som är rättens huvudsak. Det är inte röstskolkarna som borde skämmas, utan ni.

/ Jari Söyrinki, Tommy Hjertberg, Knegarkampanjen

LKAB köpte sig fria – nu är det upp till kommunen

Den 2 juni klubbades avtal nummer två mellan Kiruna Kommun och LKAB om stadsflytten. Avtalet innebär i korthet att stadskärnan och en rad kommunala verksamhetslokaler löses in, att ett nytt område i Kiruna centrum förbereds för att bli en buffertpark mellan gruvan och staden, och att nya stadskärnan kan börja byggas. Avtalet är värt 3,7 mdr kronor.

Debatten om avtalet drog ut sent på kvällen och den präglades av överdrifter och partipolitisk egoism inför valet i höst. Det var flera av de borgerliga oppositionspartierna som verkade se jordens undergång närma sig medan kommunledningen med stöd av Moderaterna såg himlen öppna sig.

Knegarkampanjens ledamot Tommy Hjertberg försökte hålla sig till Kirunabornas behov och rätt till bibehållen levnadsstandard och social upprustning av staden och servicen. Han riktade in sig på det faktum att det inte finns några garantier i avtalet för vare sig det ena eller andra och att LKAB friskrivit sig från sitt ansvar för att nya Kiruna byggs.

Tommy KF 140602

-Mitt huvudkrav var att få LKAB att i avtalet vara slutgarant för att stan byggs upp igen, säger Tommy Hjertberg. För att få igenom det försökte jag både få avtalet återremitterat och att få in ändringar i texten. Men ingetdera gick de med på. De skrämde med allt möjligt, t ex att LKAB skulle dra tillbaka en massa saker från avtalet. Men det är ju kommunen som sitter med trumf på hand. LKAB behöver marken och måste lösa in stan hur som helst. Att de friskriver sig från ansvaret för den nya staden och att avtalet sätter ett tak för kostnaderna är väldigt riskabelt. Fördyringar är regel på byggmarknaden och det finns hitintills inte några bindande beslut om nivån på standarden i den nya staden.

Det finns dock ingen anledning att göra som Miljöpartiet och till viss del även Centerpartiet, att utmåla avtalet som världens undergång där alla ska dö sotdöden i ett utarmat centrum med lungorna fulla med damm. Med avtalet på plats finns det bättre förutsättningar för att stadsflytten ska komma att fungera än det gjort på länge. Avtalet innebär mycket pengar och mer kommer det att bli när LKAB löser in KBABs hyresfastigheter i gruvstadspark 2 och fjärrvärmeledningarna. Det finns också planer på bibehållna hyresnivåer i allmännyttan och ett gemensamt energibolag med LKAB.

Problemet är att det är för mycket tro, en hel del fartblindhet när pengarna rullar in, och för lite faktiska garantier om att visioner och planer ska bli verklighet.

– Man måste verkligen fråga sig varför kommunledningen vägrar begära av LKAB att de ställer sig som slutgarant om nu avtalet är så idiotsäkert som de säger, menar Tommy Hjertberg. Om risken är så obefintlig som de hävdar borde det vara riskfritt för LKAB att göra det.