Stöd ”Allard-oppositionen” mot (v)-ledningen

Ung Vänsters ordförande i Örebro, Markus Allard, hotas av uteslutning ur både Ung Vänster och Vänsterpartiet.

Vänsterpartiets och Ung Vänsters ledningar har fördömt Allard, suspenderat och stängt av honom från partiorganisationerna, efter att han vägrat ta avstånd från organisationen Revolutionära Fronten vars medlemmar massarresterades med SÄPOs och Nationella Insatsstyrkans hjälp i Mälardalen den 19 november. De greps misstänkta för brott kopplade till protester mot nazistiska Svenskarnas Parti men något dygn senare var alla släppta utom en person.

Svenskarnas Parti är ett nynazistiskt parti som vill eliminera arbetarrörelsen, kvinnokampen, etniskt rensa landet och inrätta en ”folkgemenskap” genom en mot-revolution uppifrån. I den etablerade arbetarrörelsens frånvaro har Revolutionära Fronten genomfört isolerade aktioner för att skrämma nazisterna – aktioner som absolut inte mobiliserar den rörelse som är nödvändig – men inte desto mindre riskerar de sin egen säkerhet för att förhindra nazistiska attacker och aktioner på arbetarrörelsen.

Vänsterpartiet saluför sig som ett ickevålds- och antirasistiskt parti fast hela riksdagsgruppen (förutom fyra ledamöter) röstade ja till svenskt deltagande i NATO-bombningarna av Libyen och som lett till en katastrof för landet och den all-arabiska befrielsekampen. Vänsterpartiet i Kiruna röstade dessutom nej till en motion om att stoppa militärövningar i Norrbotten med argumentet att det är bra om FN kan komma hit och öva krig. Vänsterpartiet har inte heller gjort sig kända för att organisera motståndet eller skydda sina medlemmar och möten mot Svenskarnas Parti.

Ung Vänster i Örebro har med Markus Allard som ordförande bedrivit kampanjer i ungdomars vardagsmiljöer och har vuxit till ett av de största Ung Vänster-distrikten i landet. De har helt uppenbart fungerat som en magnet för många unga människor som vill få ett slut på den kapitalistiska nedåtgående samhällsspiralen och som söker en politiskt väg ut ur den. I det politiska klimat som råder i Mälardalen med Svenskarnas Parti på frammarsch är det lätt att föreställa sig att många invandrarungdomar dessutom söker en väg att organisera sig politiskt och gå samman av ren överlevnadsinstinkt.

Moderpartiet i Örebro har dock inte jublat utan konflikterna har haglat med anklagelser om allehanda kupper och underkännanden av medlemsmöten etc. Allard har öppet kritiserat pampväldet i kommunpolitiken och drivit en linje för att förtroendeuppdrag ska rotera och att politikerarvodena ska minskas. Inför hoten om Allards uteslutning uppges nu fem Ung Vänster-distrikt vara beredda att lämna organisationen.

Utan att känna till mera om konflikten uttalar Knegarkampanjen vårt stöd till ”Allard-oppositionen” mot Vänsterpartiets ledning av två principiella skäl;

– de har inte vikit ned sig utan ensamma vågat stå upp för rätten och nödvändigheten av organiserat försvar mot nazister, när den etablerade arbetarrörelsens organisationer lämnat walkover till vänsteraktivister i arbetarrörelsens periferi och till kortsiktiga aktioner
– de disciplinära åtgärderna mot Allard strider mot alla förtroendemannaprinciper som krävs för en nybyggande arbetarrörelse. Här jagas politiskt nymornade ungdomar av proffs och elefanter ovanifrån. Det är inte medlemmarna i Ung Vänster som strider för att få avsätta sin ordförande. Nej det är heltidsbyråkraterna på partikontoren, tidningsredaktionerna och i parlamenten- rädda om sitt rykte och anseende i maktens korridorer – från kommunerna hela vägen upp till EU, som vill bli av med honom.

Knegarkampanjen räknar med att de repressiva åtgärderna mot ”Allard-oppositionen” kommer att fortsätta så vi har idag beslutat att översända ett stödbidrag på 2 000:- som en grundplåt för Ung Vänster Örebros informationsspridning om sina erfarenheter och ställningstaganden så att de kan diskuteras inom hela arbetarrörelsen.

Fritid, kultur och friluftsliv – vad händer nu?

Den 4 december hade Fritids- och Kulturnämnden sammanträde. Där behandlades budgeten för 2014 och vad som händer nu när en hel del av de pengar som de hade begärt hos Kommunfullmäktige, inte blev verklighet. Det som bland annat fattas till de löpande verksamheterna är

– 300 000:- till sim- och sporthallar
– 194 000:- till ridklubben
– 100 000:- till utomhusanläggningarnas el
– 150 000:- till Kulturskolan
– 300 000:- till Matojärvi/Lombia för att helårsanställa personal
– 550 000:- till Loussabacken
– 500 000:- till skoterleder
– 350 000:- till biblioteket

Det som nu kommer att ske är befarade underskott och kanske nedskärningar, att eftersatt underhåll inte åtgärdas, att man inte kan ha den bemanning man vill, inte de arbetskläder personalen behöver, inte köpa in de böcker som behövs och att det blir arbetsmiljökonsekvenser som ingen vet vilka de blir.

Knegarkampanjens krav i november på att återremittera hela kommunbudgeten till facken och brukarorganisationerna för att inventera behoven visade sig nu vara helt rätt.

Men facken i kommunen måste rustas upp och personalen behöver de två timmar i veckan, som vi motionerat om, i facklig tid för att kunna börja driva sina frågor. MBL-förhandlingen inför stora kommunbudgeten tog 20 minuter och på MBL-förhandlingen inför fritidsbudgeten var Kommunal inte ens närvarande.

De borde ha varit där och ställt krav på konsekvensanalyser för arbetsmiljön i varenda verksamhet. De borde ha diskuterat med de anställda både före och efter budgetbeslutet i nämnden.

Knegarkampanjen tycker att hela den kommunala verksamheten måste vändas upp och ned. Det är personalen och brukarna som ska bestämma om hur budgeten ska fördelas och vad som ska prioriteras. Det börjar bli dags att bygga föreningar eller arbetsgrupper för alla som brukar kommunens tjänster och de anställda och som lägger sig i vad som sker i nämnderna.

Det måste också bli ett slut på trängre och trängre budgetramar. På ca 20 år har ramen för Fritids- och Kulturnämnden krympt från 79 Mkr till 62 Mkr.

Kulturhuset

En annan sak som hände på mötet var att ”controlern” kom och berättade att Kiruna Näringsfastigheter AB, som är ett kommunägt dotterbolag till KBAB, sitter och höjer hyran på Kulturhuset och har lagt till kvadratmeter på kontraktet utan att svara på hur och varför. Nämnden beslöt att säga upp avtalet – främst pga Kulturskolans flytt till Bolagsskolan – men ingen visste om det kommer att gå att bli av med avtalet innan avtalstiden löper ut 2015. Fast bolaget är kommunalägt.

Nya E10

Sen kom frågan upp om friluftslivet i Matojärvi upp och hur det drabbas av nya E10:an. Då visade det sig att ingen kunde svara på vem som förhandlar med vem; är det kommunen på ena sidan bordet och LKAB och Trafikverket på den andra sidan, eller sitter kommunen och LKAB ihop och förhandlar med Trafikverket? Nämndens ordförande skakade själv på huvudet och sa efter mötet att det är helt ogenomträngligt.

De krav som Fritids- och kulturförvaltningen vill att kommunen nu driver är:
– sänkning av vägen så att man kan göra fler passerställen och infarter till Kiruna
– cykel- och skoterleder utmed vägen
– upprustning av Matojärvi idrottsplats
– förlängning av Luossabacken över vägen
– förlängt elljusspår i Luossavaara
– rullskidbana och snökanon på Matojärvi idrottsplats
– skidskyttestadion i Vargropen

Totalsumma att kräva av LKAB; knappt 100 Mkr.

Nu behövs stadsrådet

De som hade beställt prioriteringsrapporten från Fritids- och Kulturförvaltningen var ”stadsomvandlingsprojektet” under Christer Vinsa. Där har LKAB, Trafikverket, Länsstyrelsen med flera representanter på plats – för att man ska slippa en massa överklaganden i efterhand – vilket antagligen innebär att man är något effektivare än förr. Men det innebär samtidigt att hela processen mot en ny stadskärna totalkontrolleras av experter och höjdare utan att ens politikerna i nämnderna hänger med.

Det blir också väldigt oklart vem som är med- och vem som är motpart. Kommer kommunen att få kompensation för E10ans dragning motsvarande 100 Mkr? Vilka delar blir godkända och vilka delar blir inte godkända? På vilka grunder? Detta kommer vi inte att veta någonting om förrän efteråt. Och vi kommer aldrig att få veta varför och ännu mindre kunna utkräva något ansvar om det går åt pipan. De som sitter där är inte valda.

Behovet av ett stadsråd för föreningslivet med total insyn i alla frågor börjar bli akut. Expertklicken i stadshuset kan göra vad som helst, bra eller dåligt. Vi har ingen makt över dem. Inte ens politikerna hänger med längre.

Annika Blomberg, insynspolitiker