Kommunfullmäktige 27 maj – inga garantier, inga krav

På vårens sista fullmäktigemöte ställde vi från Knegarkampanjen en rad krav.

För det första, att kommunen inte ska besluta om detaljplanerna för det nya industriområdet i Merttainen, där LKAB ska öppna en gruva, innan Trafikverket har garanterat en förbifart för att inte vägen ska behöva stängas vid sprängningar.

För det andra, att Situation Kirunas annons som har krav och målsättningar för verkliga satsningar i Kiruna med bostäder för 30 000 innevånare, fullvärdigt sjukhus etc ska ersätta kommunledningens till intet förpliktigande visionsdokument.

För det tredje, att kommunen ska skaffa sig garantier för att inte respiratorvården nedmonteras på Kiruna sjukhus så att intensiven verkligen blir kvar och informera fullmäktige och allmänheten om hur de agerar i ”samrådsgruppen om Kiruna sjukvård”..

Vad hände?

För det första, detaljplanen för Merttainens industriområde antogs utan garantier från Trafikverket.

För det andra, visionsdokumentet antogs.

För det tredje, inga bindande krav kommer att ställas av kommunen så att landstinget inte kan montera ned respiratorvården. Kommunledningen tänker inte heller ta ansvar inför fullmäktige och kirunaborna för sitt agerande i ”samrådsgruppen om Kiruna sjukvård” utan tänker fortsätta springa på deras möten utan att rapportera vidare vad som sagts där, så att Landstinget kan fortsätta att påstå att de har ”samråd med Kiruna Kommun”.

Back Camera

     

  Tommy Hjertberg, ledamot

Arktiska Rådet döljer det oljeindustriella komplexet

Arktiska Rådets toppmöte i Kiruna Stadshus den 15 maj var en välregisserad föreställning som nästan lyckades med målsättningen att dölja vad det handlade om – att den pågående uttömningen av olje- och gasreserverna kräver överstatliga ”råd” som löser upp nationella gränshinder och tar beslut som invånarna sedan inte kan utkräva ansvar för. Det krävs helt enkelt regionala uppgörelser och avtal, för att ”Big Oil” ska kunna operera ostört och dela upp fyndigheterna mellan sig. Fem av världens sex största och 17 av världens 50 största företag är oljebolag enligt Fortune Global 2012.

Skärmavbild 2013-05-26 kl. 20.21.39Att Kirunamötets ordförande Carl Bildt samma dag på DN Debatt påstod att frågan om oljeutvinningen ägs av de enskilda länderna, var en dimridå för att dölja rådets samhörighet med det oljeindustriella komplexet. Slutdeklarationen slår fast, inlindat i fraser om klimathotet som inte förpliktigar till något, att det är ”business” som är nyckeln till Arktisk utveckling och att man har beslutat att öppna ett särskilt företagarforum för Arktis.

Följdriktigt slöts Arktiska Rådets första juridiskt bindande avtal, om hur man ska hantera oljeutsläpp, i Kiruna. Detta trots att  forskaren Annika E Nilsson, knuten till rådet, rakt ut har sagt i Arctic Year Book 2012 att avtalet riskerar att legitimera fortsatt oljeutvinning. Hon menar att fokus ligger på en ”global kapplöpning på allt knappare resurser” och är påtagligt bekymrad.

I Arktis finns 20% av världens hittills okända reserver som, trots svårtillgängligheten, blir alltmer intressanta ju längre uttömningen pågår. Det är inte bara så att världens största bolag är oljebolag utan enligt erkända experter, t ex Rifkin som har skrivit The Hydrogen Economy är alla de mest lönsamma bolagen på ett eller annat sätt involverade i oljehanteringen.

Man måste tala om detta som ett oljeindustriellt komplex eftersom oljehushållningen utgör axel för praktiskt taget hela planetens ämnesomsättning. Olja är världens största enskilda näringsgren, från prospektering till distributionsledet, större än rustningar och droger men också helt livsavgörande för det internationella transportväsendet, för livsmedelsproduktionen, för varaktiga produktions- och konsumtionsmedel, och för nivån på konfektions- och heminredningsstandarden. Oljan är vår tids standardvara som genomsyrar alla andra varor eftersom den är basen för en uppsjö av tillsatser i alla led av produktionen. Från diskmedel till asfalt lever vi i en oljedrogad värld.

I takt med att alltfler konventionella oljefält töms ut skruvas jakten upp på okonventionell olja – skiffer, tungsandsolja, arktis – som blir alltmer intressant oavsett hur dyrt och krävande det är att ta upp den. Att utvinna okonventionell olja kräver till exempel många gånger mer energi än vad oljan innehåller i sig själv. Enligt fd oljindustrigeologen Jeremy Leggett som skrivit Till sista droppen så krävs otroliga mängder vatten och det har till och med gjorts överväganden att bygga ut kärnkraft för att kunna försörja utvinning av okonventiell olja. Sådana investeringar drar åt sig alltmer av jordens resurser. Legget hänvisar till finansinstitutet Goldman Sachs som räknat ut att det krävs alltmer investeringar för att bara upprätthålla befintlig produktionsnivå.

oil_product_2030

Fördelningen av oljeproduktionen fram till 2030 enligt World Energy Outlook 2008

Vi befinner oss alltså på ett sluttande plan där oljeberoendet driver fram rovdrift i hela världsekonomin med avindustrialisering i andra sektorer, social nedrustning och krig.

Det är därför djupt otillräckligt att enbart fokusera på oljeindustrins miljöförstörande effekter, klimatförändringarna och folkgruppers rättigheter i oljerika områden. Att ge vanliga konsumenter vid kyldiskarna på COOP och ICA dåligt samvete för miljöförstöringen är också en återvändsgränd. Det är hela detta globala oljeindustriella komplex som måste fasas ut genom en storskalig energiomställning. Motståndarna till detta är de oljeimpregnerade storbolagen tillsammans med finansbolag och regeringar som springer deras ärenden. För att inte tala om de militära styrkorna.

Denna insikt flyttar över frågan till arbetarrörelsen som måste renoveras och bygga en rörelse som kräver storskalig energiomställning och tar fram planer för hur detta kan gå till. Det räcker inte att som lobbyorganisationen Greenpeace kräva stopp för oljeborrning i Arktis av miljöskäl. Nej, det är hela energistandarden som måste skiftas för att inte samhället på sikt ska slås ut totalt.

I ljuset av detta är inställningen hos socialdemokrater som kommunalrådet i Kiruna, Kristina Zakrisson, cynisk och djupt främmande för arbetarrörelsens intressen. Hon tackade Carl Bildt för mötet för att det kan komma att gynna turismen. Detta är inget annat än en fjäskande piruett i dödsdansen med planetens framtid. Vänsterpartiet är inte så mycket bättre. Deras potentater i Stockholm kritiserade Arktiska Rådet samtidigt som den lokala partiföreningen i Kiruna, som samregerar i kommunen med socialdemokraterna, klädsamt höll tyst medan utrikesministrarna höll hov i det egna Stadshuset. Till detta bör man lägga tystnaden från Samelistu  samtidigt som samiska organisationer protesterade mot mötet utanför stadshuset.

En renoverad arbetarrörelse på vanliga knegares villkor har som en av sina främsta uppgifter att ställa kampen mot det oljeindustriella komplexet i centrum och börja ta fram planer för en global energiomställning. Osjälviska miljöaktivister har allt att vinna på att ansluta sig till detta. Nej till Arktisk olja!

no arctic oil kiruna

Annika Blomberg

Husby är en knegarort!

husbyakallaI Husby i norra Stockholm, och på det kringliggande Järvafältet med drygt 70 000 innevånare, bor det knegare. De jobbar på lager, i tunnelbanan och bussarna, i vården, i omsorgen, i skolorna, i butikerna, på byggen. De breder mackor, styckar kött, städar, de är hantverkare, de är personliga assistenter med mera. Majoriteten är unga och går i skolan. Några pluggar på universitet och högskolor. Men, arbetslösheten är extremt hög.

De senast 20 åren har den sociala nedrustningen av hela det svenska samhället slagit hårt mot förorterna på Järvafältet. Arbetslösheten har dömt väldigt många till ett helt liv utan jobb eller korta jobb på osäkra villkor, skolans kris släpper ut elever som inte kan plugga vidare, utförsäljningar och stängningar av kulturlokaler, samhällsservice och sönderstrimlade socialförsäkringar som utförsäkrar allt fler, har tillsammans gjort att de skarpa samhällsklyftorna blivit som mest synliga här.

Om det finns fattigdom i Sverige finns den i storstädernas förorter och eftersom majoriteten av Järvaborna har familjer som har invandrat till Sverige, gör det att nästan alla som bor här dessutom har erfarenhet av rasismen.

I knegarförorterna där majoriteten är ”icke-etniska-svenskar-mitt-i-livet-och-blåögda” räcker det inte med att man är fattig eller har ett slitjobb eller att ens barn är i riskzonen för allt möjligt skit. Man är också ifrågasatt som människa vart man än vänder sig.

Diskrimineringen leder till att dörrar till framtiden slängs igen rakt i nyllet på unga människor. Istället får man känna på polis- och väktarbrutalitet och nu senast, rasprofilering i tunnelbanan eller att bli kallad ”neger” av polisen.

Husby-polis-500Att vara en ung människa, under 20 år, och rationellt kunna räkna ut att du aldrig någonsin kommer att få ett jobb, att samhället alltid kommer att se ned på dig och behandla dig som smuts, och inse att du är instängd i ditt bostadsområde; där börjar kampen för att ta sig ut. När så myndigheter och demokratiska institutioner beter sig som en ockupationsmakt och försvarar systemet med hugg och slag, tar man själv till hugg och slag för att befria sig. Så har det alltid varit och så är det nu.

Det som böljat fram och tillbaka i Stockholms förorter sedan upploppet i Husby den 19 maj, är sociala revoltförsök mot en politik som är rakt ut människofientlig och mot dess representanter. Detta måste man se fast inga av de som deltagit fört fram några politiska krav och trots att många håller på med effektsökeri.

Det ligger i alla knegares intresse att politiken som plundrar våra livsmiljöer stoppas och därför måste arbetarrörelsen ställa sig på förortsbornas, de instängda ungdomarnas och deras organisationers, t ex Megafonens, sida. Knegarkampanjen ser också ett väldigt starkt behov av att grannskapen i förorten kliver fram och tillsammans med ungdomarna organiserar upp försvaret mot polisvåldet och ordningen i den egna förorten; att man samlas till ett förortsövergripande rådslag för att spika ett socialt upprustningsprogram och organiserar sig permanent kring detta, både i kvarteren och på arbetsplatserna, för att köra ut Allians-regeringen och deras liga i Stockholms Stadshus.

De senaste dagarnas ”svar” från det hållet visar på det urakuta behovet av detta. Vi har från så kallade debattörer hört att ungdomar som fötts i Sverige och är svenska medborgare ska ”vara tacksamma” för att de får vara här. Moderaterna tävlar om att vilja vräka folk och ta ifrån det lokala föreningslivet pengar. Vi har från justitieministern hört att ungdomarna måste ”respektera demokratin” fast den har lämnat dem i sticket för länge sen. Vi har hört från ytterstadsborgarrådet i Stockholm att den sociala nedrustningen ”inte finns” fast fakta visar att klyftorna ökar dramatiskt. Vi har hört av statsministern att ungdomarna ”tror på våld” och måste låsas in. Och nu visar SD och dess ungdomsförbund SDU vad de går för.

SD kräver utegångsförbud i förorterna runt Stockholm så att alla som rör sig ute kan gripas. SDU vill inrätta ett gendarmeri, en polismakt med militära befogenheter, som brukar vara vanlig i militärdiktaturer och totalitära stater.

Här visar SD och SDU sitt rätta ansikte och alla knegare kan dra slutsatserna själva; det är mot oss deras vapen kommer att vändas. Och de kommer först att sikta på knegarungdomarna i förorten.

det handlar om klass

Krigs- och olje(M)inister Bildt håller hov

Skäms, (s)+(v)-ledningen i Kiruna Kommun!

04s11-bildt-65

Carl Bildt

På Arktiska Rådets möte i Kiruna 15 maj träffas Rysslands och USAs m fl utrikesministrar för att under Carl Bildts värdskap skriva under ett oljeutsläppsavtal och för att behandla Kinas och EUs ansökningar om att få bli observatörer i Arktiska Rådet.

arktis

Arktis

Stormakterna trängs nu alltmer runt den smältande permafrosten i Arktis, för att komma åt nya sjöfartsleder och de 20% av världens dolda olje- och gasfyndigheter som finns ovanför polcirkeln.

Toppmötet i Kiruna är ett cyniskt spel med jordens framtid. Uttömningen av olja och gas driver fram resursplundring, krig och förstör klimatet. Isen på polerna smälter och i Arktis går detta dubbelt så fort som på andra ställen. Detta kommer att frigöra stora mängder metangas som har väldigt stark miljöpåverkan.

Men istället för att ta politiskt ansvar och ställa om jordens energiförsörjning rusar istället regeringarna hit och ser till att storbolagen kan lägga beslag på ännu mer olja och gas. Forskarna kallar det för ”den globala kapplöpningen på allt knappare resurser”. Alltmedan politikerna babblar om klimatet och miljön i sina fina tal.

USAs utrikesminister John Kerry sa till USAs senat i april att Arktiska Rådets möte har kritisk tyngd för dem och flera amerikanska oljebolag är redan på plats och provborrar, Ryssland ser stora möjligheter i Arktis, inte bara för oljeutvinning utan även för sin stora isbrytarflotta. Kina vill korta transporterna till Europa och USA och har redan skickat sitt första fartyg den vägen.

kerry+lavrov

Kerry och Lavrov
utrikesministrar i USA och Ryssland

För att gå vidare med provborrningar behövs det avtal om vem som ska ta ansvar för olje-utsläppen, så i Kiruna 15 maj undertecknas ett internationellt avtal för ”beredskap och insatser vid marina oljeföroreningar i Arktis”. Detta trots varningsklockorna från Arktis-forskare som menar att avtalet kommer att legitimera ökad oljeutvinning istället för att leda till en utveckling av andra energislag.

Världen har sannerligen blivit galen! När skadeeffekterna av oljeekonomin börjar tina upp nord- och sydpolerna gnuggar globalkapitalet och ministrarna sina händer och Kirunaborna som redan är drabbade av jakten på mineraler som nedrustar staden, ska dessutom skämmas ut med detta möte.

Knegarkampanjen menar 

– att kapplöpningen på olja och gas är del av den världsekonomiska krisen som stänger industrier, plundrar vård, skola, omsorg, arbetsmiljöer och bedriver rovdrift på naturresurser, t ex mineraler och malm, och på människor

– att arbetarrörelsen måste inleda en kamp för energiomställning så att den allt mer resurskrävande och farliga oljan kan fasas ut

– att Kirunas (s) och (v)-ledda kommunledning ska skämmas som öppnat Folkets Hus och stadshuset för plundrarkonferensen