Rapport från kommunstyrelsen 29 augusti

Som så många gånger tidigare kom kommunstyrelsens möte att präglas av diskussioner om stadsflyttan. En punkt som vid första anblick kan verka liten, frågan om att anordna en arkitekttävling för att kora fram en stadsarkitektur för det nya Kiruna, blev en vattendelare.

Problemet med tjänstemännens förslag var dels att det helt saknade visioner om vad man egentligen skulle ha för målsättningar med den nya staden, men det värsta av allt var sammansättningen på den grupp som skulle välja ut det vinnande förslaget.

Juryn skulle bestå av en representant för LKAB, kommuntjänstemän, länsarkitekten, stadsarkitekten, två arkitekter från Sveriges arkitekter samt politiker. Allt som allt 8-9 personer. Med andra ord ska juryn som väljer ut Kirunas framtida utseende helt utgöras av högre tjänstemän, arbetsgivarrepresentanter och kommunpolitiker. 100% representanter för överheten, 0% representanter för vanligt folk.

Jag drev linjen att juryn skulle bestå av representanter för Hyresgästföreningen, fackföreningarna och övriga intresseföreningar. Detta föll inte i god jord. C tyckte att köpmannaföreningen borde få vara med i juryn och att en folkomröstning skulle få lika mycket vikt som juryns uppfattning, M tyckte att politikerna som skulle få vara med var tillräckligt med folkligt inflytande och V tyckte att det var onödigt klassmässigt att argumentera mot att en arbetsgivarrepresentant skulle vara med och bestämma stadens framtid.

Det är skrämmande att inte ens arbetarpartierna V och S förstår skillnaden mellan valda representanter för intresseföreningar och tjänstemän som företräder arbetsgivaren.
Samma sak uppkom i frågan om organisationen för stadsomvandlingen. LKAB och kommuntjänstemännen fanns integrerade i modellen, men ingenstans fanns någon enda representant för vanligt folk. Dem kallade man för ”referensgrupp”. LKAB, däremot, kallade man inte för referensgrupp utan de var ju så ”berörda” att de måste få en egen plats i organisationen och representanter i de olika kommittéerna. Medan de som tvingas lämna sina hem på grund av gruvdriften är inte tillräckligt berörda för att tillfrågas.

Andra bedrövligheter som avhandlades var bland annat att man inte tycker det finns något behov för ett äldreboende i Svappavaara (vilken överraskning, det kunde väl ingen tro att de skulle komma fram till när de skickade medborgarförslaget om detta på återremiss i Kommunfullmäktige). Det enda positiva var att man äntligen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att besluta om att staden ska flyttas till området mellan Jägarskolan och Tuollavaara, förhoppningsvis ett litet steg mot att faktiskt komma igång med stadsflytten.

Tommy Hjertberg

Bedrövlig debatt om Fors

[Insändare skickad till Norrländska Socialdemokraten]

Det är en bedrövlig debatt som pågår om vänsterpartisten och pajalabon Simon Fors, efter dennes uttalanden på twitter om att ”moderater förtjänar bly” osv.

Människor som inte blivit dresserade politiker säger ibland vad de känner, inte bara vad de borde. Twitter-uttalandena kan låta som en fikarast på jobbet: grovhugget, högt till tak, skarvningar och käftande. Inte särskilt politiskt, inte särskilt allvarligt. Inget att ta ordagrant.

Men det har inte hindrat högern från att i maskopi med den extrema högern (som den ökänt rasistiska bloggen ”Politiskt Inkorrekt”) utnyttja situationen till max. Bakom argument som att Fors är antidemokrat och närapå terrorist kräver man än det ena än det andra av Vänsterpartiet.

Undertecknad är inte vänsterpartist, inte heller kommunist. Men precis som under den löjliga debatten om Lars Ohlys politiska beteckning, ska det sägas rakt ut att borgerligheten inte har något att göra med arbetarrörelsens angelägenheter. Det är tragiskt att se hur vänsterpartister öppet ger vika för kraven på Fors avgång.

Författaren Harold Pinter sa att ”hyckleriets stank är kvävande” och syftade på Bushs krig i namn av demokrati och frihet. Detsamma kan sägas om Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson som ligger bakom en polisanmälan på Fors. Denne man – som på mer än ett sätt sätt delar politisk idévärld med ”tempelriddaren” Anders Behring Breivik – ska alltså mästra arbetare i hur man för sig politiskt. Moderater som vill att Sverige blir NATO-medlem och ivrigt hejar på krigen i Afghanistan och Libyen – dessa moderater ska föreläsa om det moraliskt förkastliga i politiskt våld.

Fors har bara käftat på twitter. Och högern som varje dag släcker liv i Afghanistan och Libyen, som varje dag släpper fram hatet mot socialister och muslimer men däremot talar artigt och förljuget om det hela, mässar om moraliska principer. Kvävande var ordet.

Jari Söyrinki,
Gruvarbetare, knegarkampanjare, klasshatare

Ändrade öppettider

Från och med nästa vecka kommer Knegarkampanjens lokal på Adolf Hedinsvägen 35 att vara bemannad endast på lördagar 12-15. Orsaken till de kortare öppettiderna är ett intensivt arbete inför höstens planerade aktiviteter.